You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Tjocklek, mm<br />
220<br />
200<br />
180<br />
160<br />
140<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
6 7 8 X 8 9 10 11 12 13 14 13 14<br />
Ref erens Stålnät i<br />
AG<br />
Bindlager Bindlager Bindlager Bindlager Bindlager Bärlager<br />
(base)<br />
CBÖ CBÖ CBÖ Ref erens Stålnät på<br />
AG<br />
Bärlager<br />
(base)<br />
Referens FAS FAS FAS FAS<br />
Figur 39 Tjockleksmätning enligt VVMB 903 på borrkärnor efter utläggning 1996<br />
(bindllager). (Medelvärden av 5–40 prover/sträcka.)<br />
6.2 Beskrivning av FAS-konceptet<br />
Medelv.<br />
Nominellt<br />
Inför utbyggnaden av E6 Fastarp–Heberg togs det fram en särskild BBL (Beskrivning<br />
av BeLäggningsarbete det s.k. FAS-konceptet (bilaga 7), genom ett samarbete mellan<br />
Vägverket Region Väst och FAS (Föreningen för Asfaltbeläggningar i Sverige). Syftet<br />
var att erhålla en beläggning av högsta kvalitet varför kraven i så stor utsträckning som<br />
möjligt inriktades på funktionskrav på beläggningen. I dessa ingick krav på förtester i<br />
form av slitagetest, stabilitetstest och beständighetstest. På slitlagret utfördes slitagetest<br />
i <strong>VTI</strong>:s provvägsmaskin (PVM) på provplattor tillverkade genom vältning, enligt <strong>VTI</strong>:s<br />
förfarande, på massaprov tagna vid NCC:s asfaltverk i Biskopstorp. Bindlagret testades<br />
<strong>med</strong> avseende på stabilitet <strong>med</strong> hjälp av dynamisk kryptest enligt <strong>VTI</strong> metodik (motsvarar<br />
FAS 468) och beständigheten genom vidhäftningstal enligt FAS 446. Samma<br />
krav på beständigheten fanns även för bärlagret. Dynamisk kryptest utfördes också av<br />
NCC på borrprov från provytor. För slitagetesten i PVM ingick även betongplattor<br />
uppsågade ur färdig väg.<br />
6.2.1 Slitlager<br />
Både asfalt- och betongbeläggningarnas slitstyrka undersöktes i PVM enligt den<br />
föreslagna CEN-metoden för betong (t.ex. både våt- och torrslitage, ståldubb och<br />
85 km/tim) eftersom även betongplattor från samma objekt ingick i undersökningen.<br />
Resultaten redovisas som relativa slitaget och avser förhållandet mellan provplattorna<br />
och referensplattorna HABT 16 <strong>med</strong> porfyr från Älvdalen efter 300 000 varvs avnötning<br />
(motsvarar 1,2 miljoner överfarter). I tabell 6 redovisas endast relativa slitaget för<br />
asfaltbeläggningarna eftersom det fanns krav i FAS-konceptet. I figur 38 visas dock<br />
slitageutvecklingen för samtliga beläggningsplattor. Slitageutvecklingen visar det ackumulerade<br />
slitaget från ett antal perioder <strong>med</strong> torr- respektive våtnötning. <strong>Prov</strong>ningen<br />
startar <strong>med</strong> en torrperiod på 30 000 varv och fortsätter sedan växelvis <strong>med</strong> våt- och<br />
torrperioder. Samtliga perioder är 30 000 varv. Av figuren framgår att våtslitaget är<br />
större än torrslitaget.<br />
<strong>VTI</strong> rapport 632 51
Change language