17.01.2013 Views

Prov med olika överbyggnadstyper - VTI

Prov med olika överbyggnadstyper - VTI

Prov med olika överbyggnadstyper - VTI

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Tabell 9 Resultat av vidhäftningstal från provyta. <strong>Prov</strong>ning utförd av NCC.<br />

Massatyp Draghållfasthet, (kPa) Krav enligt<br />

våta torra FAS-koncept<br />

Viacobase 986 1 201<br />

1220 1 665<br />

1567 1 572<br />

1550 1 920<br />

1767 1 933<br />

Medelvärde: 1418 1 658<br />

Vidhäftningstal (%): 86 % ≥ 75<br />

6.3 Laboratorieanalyser på asfaltbundna lager<br />

De asfaltbundna lagren består av slitlager, bindlager och bärlager. Referenssträckorna är<br />

utförda enligt VÄG 94 <strong>med</strong> konventionella slitlager och bärlager <strong>med</strong>an FAS-sträckorna<br />

består av firmabundna beläggningar i både slit-, bind- och bärlager. Laboratorieanalyser<br />

har utförts på borrkärnor direkt efter utläggning och sedan efter 5, 7 och 10 års<br />

trafik, anpassat efter de egenskaper som bedömts intressantast <strong>med</strong> avseende på klimat<br />

och trafikbelastning efter <strong>olika</strong> antal år. De funktionella egenskaperna som undersökts<br />

är slitage, styvhet, stabilitet, beständighet, utmattning och permeabilitet. Samtliga provkroppar<br />

har också undersökts <strong>med</strong> avseende på lagertjocklekar och hålrumshalter.<br />

Generellt kan sägas att både referenssträckor och FAS-sträckor klarat de första 10 åren<br />

väl. De skador som uppstått har främst varit att stålnätet krupit upp till ytan på GBÖ<br />

sträcka 11 där nätet var placerat direkt under slitlagret. Inga synliga skador har noterats<br />

där nätet är placerat mitt i AG-lagret. För att mäta tjockleksförändringar hos de asfaltbundna<br />

lagren placerades folier i respektive lagergränser på ett antal platser som sedan<br />

mätts av <strong>med</strong> hjälp av Stratotest. De folier som låg ytligast, dvs. direkt under slitlagren,<br />

har inneburit skador som åtgärdats <strong>med</strong> nya massor. För övrigt finns inga synliga skador<br />

på de asfaltbundna lagren efter 10 års trafik.<br />

För slitlager är nötningsresistens, beständighet, flexibilitet och permeabilitet de<br />

viktigaste egenskaperna <strong>med</strong>an det för bärlager och bindlager är flexibilitet och stabilitet<br />

som styr valet av beläggning.<br />

6.3.1 Binde<strong>med</strong>elsanalyser<br />

Jämförelse mellan återvunnet bitumen från borrkärnor som togs ut direkt efter utläggning<br />

och efter 7 års trafik visar att bitumen från beläggningarna i FAS-konceptet är<br />

oförändrade <strong>med</strong>an beläggningarna i referenssträckorna (ABS16 och AG22) har åldrats<br />

betydligt (lägre penetration och högre mjukpunkt och brytpunkt). Den dramatiska förhårdningen<br />

av bitumenet i referenssträckorna har vi inte funnit någon rimlig förklaring<br />

till. (Observera dock att värden för referensbeläggningarna från 1996 är antagna värden<br />

för bitumen B85 och B180.) Detta antagande överensstämmer dock <strong>med</strong> resultaten från<br />

den produktions- och kvalitetskontroll som utfördes av entreprenören. Om bitumenet<br />

verkligen blivit så hårt under dessa 7 år eller om det är något fel vid provningen 2003<br />

har inte gått att verifiera. Nya borrkärnor bör tas för att verifiera dessa resultat, se<br />

figur 41. De styvhetsmodulmätningar som utförts visar också förstyvade egenskaper hos<br />

54 <strong>VTI</strong> rapport 632

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!