17.01.2013 Views

Prov med olika överbyggnadstyper - VTI

Prov med olika överbyggnadstyper - VTI

Prov med olika överbyggnadstyper - VTI

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Tabell 13 Olika slitlagertypers egenskaper <strong>med</strong> avseende på slitage, friktion och buller.<br />

Betong<br />

16 mm<br />

Dura-Splitt<br />

Betong<br />

16 mm<br />

Porfyr<br />

Betong<br />

8 mm<br />

Dura-Splitt<br />

Asfalt<br />

16 mm<br />

Kvartsit<br />

Asfalt<br />

16 mm<br />

Porfyr<br />

Slitage + + + - +<br />

Friktion + - + + -<br />

Buller +/- +/- + +/- +/-<br />

Man kan konstatera, som väntat, att goda slitageegenskaper betyder sämre friktion och<br />

vice versa. Stenstorlek och stenkvalité är parametrar som styr, sämre stenkvalitet ger<br />

bättre friktion. När det gäller bulleregenskaper är det i det här fallet mindre stenstorlek<br />

som reducerat bullernivån på betongbeläggningen.<br />

7.8 Skadeutveckling och underhållsåtgärder<br />

Efter tio års trafik har en del underhållsåtgärder utförts på vägsträckan. På flera av<br />

observationssträckorna <strong>med</strong> GBÖ har punktinsatser skett som huvudsakligen är orsakat<br />

av att slitlagret har släppt i hjulspår ovanpå de folier som finns för Stratotestmätningen.<br />

Dessa lokala skador har åtgärdats vartefter de uppstått och orsaken till dem kan inte<br />

härröras till brister i vägens konstruktion utan beror på den folie som är placerad under<br />

slitlagerbeläggningen av mättekniska skäl. På sträcka 11 <strong>med</strong> den högt liggande stålarmeringen<br />

orsakade den omfattande sprick- och skadeutvecklingen att sträckan åtgärdades<br />

<strong>med</strong> ny asfaltbeläggning på befintlig yta sommaren 2005. Referenssträcka 15<br />

åtgärdades <strong>med</strong> ny remixad slitlagerbeläggning sommaren 2006. Även om sträckan<br />

uppvisade jämförelsevis sämre tillstånd även övriga sträckor, genom bl.a. omfattande<br />

stensläpp och relativt kraftig spårbildning, hade den ännu inte uppnått det stadiet att det<br />

var nödvändigt att åtgärda sträckan. Dock åtgärdades sträckan, som ligger längst<br />

söderut, i samband <strong>med</strong> att angränsande vägavsnitt söder om provvägen åtgärdades.<br />

Sträckorna <strong>med</strong> CBÖ har åtgärdats genom att sprickorna har förseglats <strong>med</strong> bitumen,<br />

men resultatet blev inte helt lyckat utan förseglingen nöttes bort och åtgärden fick en<br />

relativt kort livslängd. Därför finns det säkert ett behov av att återkomma <strong>med</strong> någon<br />

typ av åtgärd för att försegla de sprickor som finns på CBÖ-sträckorna.<br />

På observationssträckorna på betongvägen har det för närvarande inte utförts något<br />

underhållsarbete på vägbanan <strong>med</strong> betongbeläggning. Däremot har fogen mellan<br />

betongbeläggningen och asfaltvägrenen förseglats <strong>med</strong> bitumen, utan att riktigt lyckats<br />

täta fogen helt. Därför är det troligt att ytterligare åtgärder blir nödvändiga för att<br />

förhindra framtida problem <strong>med</strong> fogen. Även de sprickor i hjulspår som förekommer på<br />

flera avsnitt på betongbeläggningen är i behov av att åtgärdas.<br />

Några underhållsåtgärder på grund av spårbildning (slitage och deformation) är inte<br />

utförda på vare sig på betongsträckorna eller på asfaltsträckorna efter tio års trafik.<br />

86 <strong>VTI</strong> rapport 632

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!