6136ac8c

Övergripande problembeskrivning Ds 2013:6
i större utsträckning i en vanlig klass. I kommuner med få
nyanlända elever är det betydligt vanligare att dessa elever direkt
deltar i ordinarie undervisning. Dessa elever ges stöd på olika
sätt men i varierande omfattning. I bland ges individuellt stöd i
klassen, andra gånger utanför klassundervisningen, individuellt
eller i grupp. Det finns också exempel på direktintegrerade elever
som inte får ta del av någon stödinsats alls. 24
Fördelar och nackdelar med olika organisationsformer
Det finns olika uppfattningar om förberedelseklass som
organisatorisk modell är en bra lösning. Sveriges Kommuner och
Landsting framför i en rapport att förberedelseklasser kan vara
ändamålsenliga och resurseffektiva och dessutom medverka till
integration. Om det finns ett stort antal nyanlända elever anser
man i många kommuner att elevernas gemensamma behov bäst
tillgodoses i en större grupp utanför den ordinarie
undervisningen. Är eleverna ganska få kan i stället stöd ges inom
ramen för en ordinarie klass. 25 Organisatoriska aspekter är med
andra ord ett vanligt argument för att inrätta förberedelseklasser.
Det möjliggör samordning av resurser vilket ökar
förutsättningarna för att eleverna får tillgång till
modersmålsundervisning och studiehandledning på
modersmålet.
En tanke bakom att inrätta förberedelseklasser är att eleverna
ska kunna inkluderas i den ordinarie undervisningen på ett bra
sätt, bl.a. att elever som har kort eller ingen skolbakgrund inte är
betjänta av att delta i en ordinarie klass eller undervisningsgrupp
om de inte kan tillgodogöra sig undervisningen t.ex. på grund av
att tempot är för högt. Även om förberedelseklasserna riskerar
att bli isolerande hävdar förespråkarna att dessa elever lätt kan
försvinna och tystna om de allt för tidigt förväntas kunna delta i
24 Myndigheten för skolutveckling (2005)
25 Sveriges kommuner och landsting (2010)
42