6136ac8c

Ds 2013:6 Övergripande problembeskrivning
ett synsätt som utgår från att nyanlända elever per definition är
lågpresterande, är kontraproduktivt och bör så långt det är
möjligt motverkas. 42
Såväl Skolinspektionens granskning från 2009 som
Vetenskapsrådets forskningsöversikt om nyanlända och lärande
visar att dessa framgångsfaktorer i alltför liten utsträckning får
genomslag i undervisningen av nyanlända elever. 43 Tillgången på
personal med adekvat kompetens är bristfällig. Nyanlända
elevers andraspråksinlärning handhas inte alltid av lärare med
specialistkompetens i svenska som andraspråk. Ännu större
brister finns det enligt Skolinspektionen när det gäller skolors
generella kompetens i språk- och kunskapsutvecklande
arbetssätt. Det är också uppenbart att kommuner och skolor har
svårt att hitta flexibla lösningar och ibland är det tydligt att val av
organisation och arbetssätt styrs av andra hänsyn än rent
pedagogiska.
Nyanlända elevers förutsättningar och behov
Gruppen nyanlända elever är en heterogen grupp med mycket
olika förutsättningar och behov. Det som är gemensamt är den
korta tiden i svensk skola och det faktum att flertalet elever inte
har kunskaper i det svenska språket. I den meningen är alla dessa
elever att betrakta som elever som behöver extra stöd och hjälp.
Det innebär inte att de per definition är i behov av särskilt stöd i
meningen specialpedagogiska insatser. Naturligtvis kan även
dessa elever vara i behov av ett sådant stöd, men vad nyanlända
elever i allmänhet behöver är mer undervisningstid under de år
som de hinner få utbildning i den svenska skolan.
De åtgärder som i dag sätts in för nyanlända elever tenderar
dock att leda till att de snarare ges mindre undervisningstid. Få
huvudmän använder sig av de möjligheter som finns att utnyttja
42 Skolinspektionen (2009), Skolinspektionen (2010)
43 Skolinspektionen (2009), Vetenskapsrådet (2010)
47