6136ac8c

Ds 2013:6 Övergripande problembeskrivning
läggas på skolintroduktion för att eleverna ska kunna bli del av
samhällsgemenskapen.
En annan amerikansk studie av Szente, Hoot och Taylor
(2006) pekar vidare på vikten av att modersmål och
majoritetsspråket utvecklas parallellt. Forskarna drar slutsatsen
att elevernas lärande skulle kunna utvecklas om
modersmålslärare aktivt involveras i klassrummet, att
universitetsstudenter får agera som mentorer samt om nyanlända
får jobba i projekt med elever som har engelska som modersmål.
4.4.3.2 De nordiska länderna
Norge
I Norge fattades under sommaren 2012 beslut om ändringar i
opplæringslova (skollagen)om förberedelseklasser. I Norge har
det saknas regleringar kring ”innføringsklasser” (motsvarande
förberedelseklasser) men man har inom
Kunnskapsdepartementet konstaterat att kommuner och skolor
har flera olika organisatoriska lösningar för mottagandet och att
det inte är ovanligt att de skapar särlösningar för de nyanlända
eleverna.
I Norge definieras inte nyanlända elever efter vilken tid de
varit i landet utan det överlåts till varje kommun att avgöra om
de anser att en elev som är utrikes född och invandrat till Norge
är i behov av att undervisas i förberedelseklass. 47
Eftersom gruppen nyanlända elever är heterogen och
elevernas behov och förutsättningar ser olika ut måste
undervisningen vara nivåanpassad och systemet flexibelt. Frågan
om hur ett lämpligt mottagande för nyanlända elever som
kommer till Norge och den norska skolan efter skolstart ska se
ut har därför utretts och presenterats i Mangfold og mestring. 48 I
47 Kunnskapsdepartementet (2010a)
48 Kunnskapsdepartementet (2010b)
53