6136ac8c

Ds 2013:6 Övergripande problembeskrivning
Även när det gäller placering av nyanlända elever direkt i
ordinarie undervisning finns både fördelar och nackdelar.
Möjligheten att knyta kontakt med jämnåriga svenskspråkiga
kamrater och att barn lär sig ett språk i kommunikation med
andra är ett ofta återkommande argument för att elever ska få
möjlighet att direkt integreras i den ordinarie undervisningen.
Det är också en fördel att snabbt få möjlighet att följa
undervisningen i samtliga ämnen. 36
Studier visar att en viktig framgångsfaktor är att nyanlända
elever betraktas som hela skolans angelägenhet och att
kompetensen om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
finns hos samtliga lärare. 37 Ett argument för att direkt integrera
nyanlända elever i den ordinarie undervisningen är att de därmed
inte blir föremål för en egen organisation som rektorn ofta har
delegerat ansvaret för. Man undviker även den kritiska
övergången mellan förberedelseklass och ordinarie undervisning
som ofta lyfts fram som ett stort hinder för nyanlända elevers
kunskapsutveckling. 38
Ytterligare ett argument för direktintegrering är att denna
organisationsform inte bara gynnar nyanlända elever. Ett språk-
och kunskapsutvecklande arbetssätt främjar samtliga elevers
kunskapsutveckling i ämnena. 39 Genom att inte särskilja elever
kan skolans uppdrag att medverka till att utveckla elevernas
känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor
utanför den närmaste gruppen främjas.
Det finns stora utmaningar med denna organisationsmodell
men med rätt stöd, menar förespråkare för direktintegrering, kan
eleven få möjlighet att både lära sig det nya språket svenska och
utveckla sina kunskaper i övriga ämnen. Som flera studier visar är
det dock ett problem att detta nödvändiga stöd sällan erbjuds
36 Se t.ex. Čekaitė, A. (2006), Gröning, I. (2006)
37 Se t.ex. Skolverket (2011b)
38 Ekermo, L. (2005), Myndigheten för skolutveckling (2005)
39 Skolinspektionen (2010). Bergman, P (2003), Skolverket (2011b)
45