6136ac8c

Övergripande problembeskrivning Ds 2013:6
den tid som står till förfogande. Det är ovanligt att skolor
använder de 20 extra skoldagar som skolförordningen ger
möjlighet till. Det är inte heller vanligt att skolor lägger ut mer
undervisningstid än den som anges i timplanen, trots att den
endast fastställer den minsta garanterade undervisningstid en
elev har rätt till.
Som tidigare nämnts är det vanligt att nyanlända elever
placeras i förberedelseklass. I förberedelseklassen får eleverna
oftast inte undervisning i alla ämnen. I vissa fall görs
begränsningen av undervisningen med stöd i bestämmelserna om
anpassad studiegång som medger avvikelse från timplanen samt
från de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen.
Bestämmelserna om anpassad studiegång reglerar inte hur
studiegången ska anpassas eller för hur lång tid. Det är rektors
ansvar att se till att utbildningen för eleverna så långt det är
möjligt blir likvärdig med övrig utbildning i den aktuella
skolformen.
Avvikelser från läroplanens mål och skollagens timplan
innebär inte att eleven får mer undervisningstid. Om
undervisningen läggs upp på ett sådant sätt att eleven får färre
timmar och att vissa delar av kunskapskraven eller hela ämnen
tas bort finns det en stor risk att eleven inte får förutsättningar
att utveckla sina kunskaper i de olika ämnena.
Det finns inte heller något som visar att elever väljer att få
mer tid i undervisning genom att utnyttja den möjlighet som
skollagen ger att gå ytterligare ett år i skolan. En internationell
jämförelse visar att det inte är vanligt att elever i Sverige går om
ett skolår någon gång under sin grundskoletid. Endast 1,4
procent av 15-åriga elever i Sverige har repeterat en årskurs
under årskurserna 7-9. Av elever i gymnasieåldern (16–19 år) går
6,4 procent kvar i grundskolan i Sverige. Det kan vara frågan om
nyanlända elever som placerats i en årskurs som inte motsvarar
48