6136ac8c

More documents

Recommendations

Info

Övergripande problembeskrivning Ds 2013:6 i större utsträckning i en vanlig klass. I kommuner med få nyanlända elever är det betydligt vanligare att dessa elever direkt deltar i ordinarie undervisning. Dessa elever ges stöd på olika sätt men i varierande omfattning. I bland ges individuellt stöd i klassen, andra gånger utanför klassundervisningen, individuellt eller i grupp. Det finns också exempel på direktintegrerade elever som inte får ta del av någon stödinsats alls. 24 Fördelar och nackdelar med olika organisationsformer Det finns olika uppfattningar om förberedelseklass som organisatorisk modell är en bra lösning. Sveriges Kommuner och Landsting framför i en rapport att förberedelseklasser kan vara ändamålsenliga och resurseffektiva och dessutom medverka till integration. Om det finns ett stort antal nyanlända elever anser man i många kommuner att elevernas gemensamma behov bäst tillgodoses i en större grupp utanför den ordinarie undervisningen. Är eleverna ganska få kan i stället stöd ges inom ramen för en ordinarie klass. 25 Organisatoriska aspekter är med andra ord ett vanligt argument för att inrätta förberedelseklasser. Det möjliggör samordning av resurser vilket ökar förutsättningarna för att eleverna får tillgång till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. En tanke bakom att inrätta förberedelseklasser är att eleverna ska kunna inkluderas i den ordinarie undervisningen på ett bra sätt, bl.a. att elever som har kort eller ingen skolbakgrund inte är betjänta av att delta i en ordinarie klass eller undervisningsgrupp om de inte kan tillgodogöra sig undervisningen t.ex. på grund av att tempot är för högt. Även om förberedelseklasserna riskerar att bli isolerande hävdar förespråkarna att dessa elever lätt kan försvinna och tystna om de allt för tidigt förväntas kunna delta i 24 Myndigheten för skolutveckling (2005) 25 Sveriges kommuner och landsting (2010) 42
Ds 2013:6 Övergripande problembeskrivning den ordinarie undervisningen. Förberedelseklassen ger i regel den nyanlända eleven en lugn start och möjlighet att successivt slussas in i det svenska språket och den svenska skolkulturen vilket är centralt ur ett integrationsperspektiv. 26 I tio kommuner som Sveriges Kommuner och Landsting identifierat som goda exempel undervisas nyanlända elever inledningsvis ofta i ordinarie undervisning i praktiskt-estetiska ämnen. Allteftersom elevernas kunskaper i svenska språket fördjupas utökas undervisningen i övriga ämnen. 27 Det finns också risker med förberedelseklass som undervisningsform. Flera studier visar att introduktionstiden för eleverna är lång. Det är inte ovanligt att nyanlända elever i grundskolan tillbringar mer än två år i förberedelseklass. Tiden tenderar att vara längre för äldre elever jämfört med de som är yngre när de kommer till Sverige. Det innebär att det då dröjer mycket lång tid innan eleverna deltar i ordinarie undervisning i samtliga ämnen. 28 Skolinspektionen visade i en granskning 2009 att nyanlända elever under en omfattande period endast får undervisning i ett fåtal ämnen, ofta svenska och matematik. 29 Skolinspektionen menar att denna inskränkning av undervisningen inte alltid görs utifrån en bedömning av elevens förutsättningar och behov utan att den ofta är ett sätt att lösa organisatoriska svårigheter. Det kan också vara en konsekvens av att skolans lärare inte har tillräcklig utbildning och kompetens när det gäller undervisning av elever med annat modersmål än svenska och därför inte förmår hitta och pröva olika organisatoriska lösningar och arbetssätt. Elevernas behov av undervisning den första tiden i Sverige varierar beroende på ålder, språklig och social utveckling liksom kunskapsnivå. Att i samtliga ämnen anpassa undervisningen till den enskilde elevens 26 Myndigheten för skolutveckling (2005) 27 Sveriges Kommuner och Landsting (2010) 28 Skolinspektionen (2009). Se också Sveriges Kommuner och Landsting (2010) och Myndigheten för skolutveckling (2005). 29 Skolinspektionen (2009) 43
Page 1 and 2: Till statsrådet Jan Björklund Den
Page 3: Ds 2013:6 5.3 Garanterad undervisni
Page 6 and 7: Sammanfattning Ds 2013:6 därför i
Page 8 and 9: Sammanfattning Ds 2013:6 men uppnå
Page 10 and 11: Författningsförslag Ds 2013:6 10
Page 14 and 15: Författningsförslag Ds 2013:6 Sam
Page 16 and 17: Författningsförslag Ds 2013:6 Sko
Page 20 and 21: Författningsförslag Ds 2013:6 fö
Page 22 and 23: Författningsförslag Ds 2013:6 ind
Page 24 and 25: Författningsförslag Ds 2013:6 gym
Page 28 and 29: Inledning Ds 2013:6 - professor Nih
Page 30 and 31: Övergripande problembeskrivning Ds
Page 62 and 63: Utbildning av nyanlända elever Ds
Page 92 and 93:
Utbildning av nyanlända elever Ds
Page 94 and 95:
Utbildning av nyanlända elever Ds
Page 97 and 98:
6 Konsekvensutredning 6.1 Konsekven
Page 99 and 100:
Ds 2013:6 Konsekvensutredning under
Page 101 and 102:
Ds 2013:6 Konsekvensutredning 6.2 E
Page 103 and 104:
Ds 2013:6 Konsekvensutredning med
Page 105:
Ds 2013:6 Konsekvensutredning komme
Page 108 and 109:
Författningskommentarer Ds 2013:6
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Referenser Ds 2013:6 Gröning, I. (
Page 130 and 131:
Referenser Ds 2013:6 Skolverket (20
show all

6136ac8c

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?