Boken ”Mars” kan laddas ner här

ut som en flodbädd. Vi beslöt efter en stunds sökande
att försöka gå ner vid udden i bildens nedre högra
hörn. Landningen skulle gå till på samma sätt som
tidigare d.v.s. endast långsamt öka vikten på
landningsbenen för att kunna avbryta landningen om
marken skulle vara dålig.
"Tellus har landat" meddelade Walter efter en stund.
"Vi ökar nu långsamt vikten mot landningställen."
Plötsligt skakade Tellus till men skeppet hölls
fortfarande stående i stort sett vågrätt.
"Markytan verkar ganska porös" konstaterade Walter.
Några minuter senare meddelade Walter att
Tellus fulla vikt låg mot marken. En liten justering av
Tellus hydrauliska landningställ gjorde att vi igen låg
vågrätt.
Bill och Johan tog på sig rymddräkterna. Den
vanliga rutinen följdes. Om två personer skall gå ut
kontrollerar man alltid varandras dräkter. Även om det
finns känsliga mätare inbyggda i dräkten är alltid en
extra kontroll att föredra. Efter en stund hörde man
luftslussens pumpar gå igång och lite senare visade
den inre dörrens indikatorlampa rött vilket betyder att
det inte går att öppna den inre luckan eftersom det är
nästan vakuum på yttre sidan.
Vi följde noggrant med hur Bill och Johan
långsamt vandrade ner mot stranden. Markens färg var
mörkt blå-grön. Bill böjde sig ner mot marken och
meddelade per radio "bäst att jag tar ett prov av
marken, den ser intressant ut. Är det fråga om något
metallsalt eller är det något färgämne som har bildats
genom biologisk aktivitet?"
Nere vid stranden kunde man se att det faktiskt
fanns något som såg ut som flytande vatten.
Strandkanten såg direkt slemmig ut.
"Vi tar ett prov av slemmet vid stranden och dessutom
184⁠⁠