Boken ”Mars” kan laddas ner här

Sagt och gjort. På skärmen kunde man se de
utfällda elementen veckla ihop sig och lägga sig mot
skrovet. De delvis utfällda elementen verkade också gå
tillbaka korrekt. Ett ögonblick senare fälldes en del av
elementen ut igen. Ett av de kärvande elementen
rörde sig lite mera men fälldes fortfarande inte ut. Vid
det tredje försöket öppnades plötsligt ett av de
kärvande elementen men det fanns fortfarande tre
element som verkade låsta i slutet läge.
"Vad borde vi göra" frågade jag Walter. "Räcker
reaktorns effekt till med endast 75% av
reaktorkapaciteten?" Walter funderade på saken och
sade "75% av effekten skulle ha varit ok om vi hade
valt en annan acceleration bort från jorden. Vi kan
naturligtvis koppla effekt från växthusen till motorerna
men detta betyder att vi kommer att ta livet av en hel
växtperiod plantor". Om ett ögonblick fortsatte han:
"Utan omfördelning av Tellus effektresurser kan vi inte
matcha Mars hastighet utan vi missar hela planeten
med en hårsmån. Resultatet blir en mycket lång
återfärd till jorden. I praktiken skulle detta betyda att
Marsfärden avbryts och vi återvänder till jorden efter
flera månaders färd. I sig är felet ingen katastrof, vi
har tillräckligt bränsle för att ta oss tillbaka till
Jorden."
Vi passade på att ta en matpaus medan vi
diskuterade vidare åtgärder. "Det är bäst att vi
temporärt stänger av fusionsreaktorn konstaterade jag.
Det är onödigt att göra reaktorn hetare än vad den
redan är, jag tänker på strålning, inte temperatur"
fortsatte jag. "Vore inte det vettigaste att jag skulle gå
ut och se om det är möjligt att veckla ut de element
som har fastnat. Om vi lyckas få loss elementen kan
vi fortsätta utan problem med endast en liten
förändring i banan till följd av fördröjningen."
78⁠⁠