Boken ”Mars” kan laddas ner här

snart skulle matcha. De sista små korrigeringarna
gjordes nu, men det var främst fråga om kosmetik.
Vår hastighet är helt enkelt så hög att endast
obetydliga korrektioner kan göras med VASIMR
motorerna. Större korrektioner fick vänta tills vi kunde
dra full nytta av Solen och Venus och använda Tellus
huvudmotor.
Tellus hade så bra det gick förberetts för ett
riskabelt möte med kometen. Skydd hade monterats
över alla ventiler i den undre delen av Tellus. Efter
passagen av Venus skulle vi svänga Tellus så att
undersidan skulle få ta emot alla smällar. På detta sätt
hoppades vi kunna skydda Tellus kärnreaktor och
reaktorns kylelement.
Vi satt alla och betraktade Venus lysande
molnskiva på våra läsare. Alla hade vid det här laget
spänt fast sig och förberett sig på den kommande
accelerationen. Vår hastighet är så hög att passagen på
200 km höjd över Venus kommer att gå på mindre än
en minut.
Nu ser man en tydlig rörelse. Tellus dyker allt
närmare den yttersta gränsen för Venus atmosfär.
Givare på yttersidan av skrovet visar att Tellus värms
upp. Trots att vi inte dyker in i den egentliga
atmosfären så är de tunna gasresterna på vår höjd
tillräckliga för att kraftigt värma utstående delar. Man
känner också enstaka skakningar då farkosten går
igenom lite tätare områden.
Efter något som verkade som ett litet ögonblick
ser vi hur Venus flyter bort ifrån oss . Vi har nu
använt Venus gravitation till att vrida Tellus bana så
att den rätt exakt stämmer överens med kometen
Virtanen II bana. Vi väntade ungefär en timme efter
Venuspassagen tills det gemensamma gravitationsfältet
242⁠⁠