nr 2 2010.pdf - Svensk förening för Orofacial Medicin

som.nu

nr 2 2010.pdf - Svensk förening för Orofacial Medicin

specifikt en kontakt med tandläkare som jobbar

med lustgas eller sedering med läkemedel rekommenderas

kontakt med det nätverk som finns

för omhändertagande av tandvårdsrädda. Vid

Sjukhustandvården finns också behandlingsteam

med tandläkare och psykolog som kan erbjuda

behandlingsmetoder för att bota patienter från

tandvårdsrädsla. Sedan finns ett regionalt nätverk

med extrautbildade tandläkare inom allmäntandvården

som utgör remissistans för de som

genomgått fobibehandling.

Centrum för specialisttandvård

Specialisttandvården i Skåne är organiserad i fyra

”Centrum för specialisttandvård”. I dessa centra

ingår samtliga specialiteter samt sjukhustandvård.

Våra centra finns i Helsingborg, Kristianstad/Hässleholm,

Lund/Ystad samt Malmö/Trelleborg. Varje

specialistcentrum har en verksamhetschef. Varje

specialitet och sjukhustandvården har dessutom en

ämnesföreträdare. Ämnesföreträdaren sitter med i

specialisttandvårdens ledningsgrupp tillsammans

med dess verksamhetschefer. Ämnesföreträdarna

tar inga beslut utan har en rådgörande funktion.

Ämnesföreträdarna skall söka hålla samman ett

nätverk inom sitt respektive ämne och bevaka

resursernas fördelning inom regionen. Ämnesföreträdaren

ordnar fyra tandläkarmöten per år samt

ett ämnesmöte där all personal inom respektive

specialitet deltar.

Målsättningen är att varje specialistcentrum skall

finnas samlat i en byggnad. I detta specialisthus

kan dock inte sjukhustandvården vara lokaliserat

så länge lokalerna ej ligger på sjukhusområdet.

Inom respektive specialistcentrum bedrivs diverse

interdisciplinära kontakter.

Allmäntandvårdsklinikerna i Skåne har delats upp

mellan de specialistanknutna sjukhustandläkarna.

Dessa tandläkare skall ha en regelbunden kontakt

gällande konsultationer, föreläsningar mm. med

”sina” kliniker.

Utbildning inom sjukhustandvården

Omkring 2003 satte vi samman en utbildningsplan

för samtliga personalkategorier inom sjukhustandvården.

När specialisttandvården omorganiserades

för ca tre år sedan visade det sig att dessa utbildningsprogram

ej var helt förankrade i Folktandvårdens

ledning. Arbete ligger nu framför oss att

upprätta en utbildningsplan för sjukhustandläkare.

Uppdraget är förankrat i Folktandvårdens ledningsgrupp.

Vi har sneglat mycket på den modell som har

införts i Västra Götaland Regionen. Det skall

finnas ett grundkrav på att man skall ha en minst

tvåårig erfarenhet av allmäntandvård för att börja

jobba på en sjukhustandklinik. Man skall därefter

kunna skaffa sig de kunskaper och färdigheter som

behövs genom att gå den treåriga utbildningen på

ST-nivå i Orofacial medicin. Ett annat alternativ

kan bli en verksamhetsanknuten utbildning lokalt

med individuella utbildningsplaner. Grovt skissat

skulle den lokala påbyggnadsutbildningen kunna

se ut på följande sätt:

När man jobbat på en sjukhustandklinik en viss tid

och inhämtat en viss mängd obligatorisk kunskap

får man titeln sjukhustandläkare, förslagsvis efter

två år. Efter ytterligare ett antal år i verksamheten

med ett planerat utbildningsprogram som man

genomför får man titeln övertandläkare. Frågor

som behöver lösas är bl.a. hur stor del frivillighet

det skall ligga i denna efterutbildning, hur

handledandet skall skötas, vilka kurser som skall

rekommenderas, hur kunskaper skall kontrolleras

och typ av examination. Det centrala är att kunskaper

och färdigheter inhämtas som är relevant

för ämnesområdet på specialiserad nivå. Här skulle

en nationell samordning ha mycket stor betydelse.

SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 2 2010 ÅRGÅNG 35 25

More magazines by this user
Similar magazines