nr 2 2010.pdf - Svensk förening för Orofacial Medicin

som.nu

nr 2 2010.pdf - Svensk förening för Orofacial Medicin

genom huden vid höger näsvinge (10 x 5 mm) samt

på näsryggen (20 x 15 mm). Ungefär samtidigt

försvann även hörseln bilateralt.

I munhålan noterades nu kommunikationen upp

till näsan ha ökat och var nu av storlek ca 40 x 20

mm (Fig 2). Patienten besvärades mycket av att

inte kunna äta samt svårigheterna med att tala.

44

Fig 2. Kommunikation upp till näsan

Enbart genom att täcka för näsan kunde

ljud frambringas. För att hjälpa patienten vad

gällde födointag samt tal togs ett avtryck för

framställning av temporär obturator även om

stora delar av kommunikationen upp till näsan

låg långt bak i mjuka gommen. Det förelåg nu

en lymfomprogress och inte bara nekros och

svampinfektion. För att möjliggöra terminal

hemgång utsattes all kurativ behandling. Patienten

avled inom kort efter hemgång och

innan obturatorn blivit framställd.

Slutsats

I detta patientfall var destruktionen av

maxillan aggressiv då fallet komplicerades

av att svampen var resistent mot tillgänglig

antifungal behandling liksom långvarig neutropeni

som förhindrade planerad cytostatikabehandling.

Ett nära samarbete mellan sjukvården och sjukhustandläkare

är nödvändig för tidig diagnos och

behandling av komplikationer i munhålan till följd

av sjukdom eller dess behandling och för att minska

onödigt lidande hos dessa patienter.

PATIENTFALL - ORALA PROBLEM SOM UTREDS INOM

SJUKVÅRDEN

av Johan Blomgren

Patienter söker inte sällan sjukvården för problem från munhålan men där sjukvården inte alltid

besitter nödvändig och adekvat kompetens.

Bakgrund

Diffusa smärtor, sår, svullnader etc. är exempel

på symtom som kan få en patient att söka sin

vårdcentral och där sjukvården börjar utreda och

det i slutändan kan leda till inläggning på sjukhus

– fortfarande utan att någon diagnos har kunnat

fastställas.

Patientfall

Patient 1 Neutrofil dermatos

Patient 2 Smärtutredning i 7 veckor

Patient 1 insjuknade i diffusa symtom (halsont,

mm) efter en semesterresa i Karibien. Hon sökte

först till vårdcentral men ingen diagnos kunde

ställas och i takt med att besvären utvecklades mer

och mer genomgick patienten allt fler utredningar.

Till slut las hon in på sjukhus. På en multicenterrond

(flera olika specialistläkare) berättade man

för patienten att man inte visste vad man skulle

göra. Patienten överfördes till infektionsklinik och

man började utreda om det ev. kunde röra sig om

någon udda tropisk infektionssjukdom. Under

dessa utredningar (och nu hade patienten så svåra

SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 2 2010 ÅRGÅNG 35

More magazines by this user
Similar magazines