nr 2 2010.pdf - Svensk förening för Orofacial Medicin

som.nu

nr 2 2010.pdf - Svensk förening för Orofacial Medicin

njursjuka patienter som har en objektiv muntorrhet

uppvisar en kraftig aktivitet av DNA reparation.

Oxidativ stress i cirkulationen hos de njursjuka

patienterna aktiverar perifer motreaktion, tvärt

emot vad liknande djurmodeller har uppvisat, vilket

var arbetshypotesen från början. Denna aktivitet i

körtelvävnaden tycks i sin tur höra ihop med en

ökad kronisk inflammatorisk aktivitet och sänkt

salivsekretion. DNA skadorna kan undersökas på

flera olika sätt men i avhandlingen låg fokus på

oxidativa DNA lesioner och regelrätta strängbrott

av DNA. Skillnaden mellan kontrollpatienter och

njursjuka återfanns främst i de skador som beskrivs

som strängbrott. Strängbrott betyder att båda DNA

kedjorna har en skada och inte bara den ena kedjan

som anses vara orsakad av oxidation av DNA.

Störd funktion

Vid mätning av markörer för inflammation i saliven

framkom att gruppen kroniskt njursjuka har en

förhöjd aktivitet av inflammatorisk nedreglering.

Denna aktivitet kan tolkas på flera sätt nämligen som

ett resultat av lokal inflammation men också såsom

symptom av en systemisk inflammatorisk aktivitet.

Saliven hos de njursjuka innehåller större mängder

av chemokiner som signalerar leukocytmigration ut

till körtlarna och dessa ämnen ser därmed till att

vita blodkroppar letar sig ut i körtelvävnaden för

att skydda vävnaden. Resultatet kan bli en ansamling

av leukocyter lokalt och därmed en aktivitet

i körteln som närmast kan beskrivas som kronisk

inflammation. Slutsatsen blir att de processer som

framför allt aktiveras för att skydda kroppen leder

till en störd funktion i körtelvävnaden med muntorrhet

som följd. Avhandlingen beskriver även den

kroniskt njursjuka gruppen som ett urval överlevare

med högre benägenhet till kronisk inflammation

och detta skulle också kunna vara en förklaring till

högre prevalens av kronisk sjukdom även oralt. Det

är tidigare känt att den största orsaken till för tidig

död hos kroniskt njursjuka återfinns i hjärt-kärl

sjukdom. Det så kallade MIA syndromet leder till

att patienten utvecklar arteroskleros och hjärtinfarkt

i en snabbare takt än vad som skulle vara fallet hos

en njurfrisk individ.

MIA

MIA står för Malnutrition, Inflammation och

48

Arteroskleros. Litteraturen presenterar övertygande

bevis på att kronisk njursvikt leder till en degenerativ

process i organ som kliniskt kan tolkas som ett för

tidigt åldrande. Dagens medicinska behandling

syftar i allt väsentligt till att bromsa processer av

betydelse för denna komplikation. Det är möjligt att

munhålans inflammatoriska sjukdomar bidrar till

att utveckla MIA syndromet. I avhandlingen presenteras

ett fall där en patient med glomerulonefrit

behandlades oralt för att avlägsna tandinfektioner

och den snabba försämringen av njursjukdomen

bromsades som ett resultat av detta.

Kostråd

Vid kliniskt arbete med gruppen njursjuka bör

tandläkaren vara insatt i de olika patientgrupperna

som man kommer i kontakt med. Den första och

mycket heterogena gruppen är de patienter som

går på kontroller vid njurmedicinsk mottagning.

Patienternas medelålder är relativt hög, ca 70

år. I denna grupp jobbar läkarna mest med att

försöka minska belastningen på njurarna genom

blodtryckssänkande mediciner. Ibland ordineras

även antiinflammatoriska läkemedel och läkemedel

för att motverka arteroskleros. Kostbehandlingen

innefattar en reduktion av proteinintag och en

ökning av kolhydratintag, gärna små portioner vid

många tillfällen. Kostråden leder hos de patienter

som redan missköter sin munvård till att kariesaktiviteten

kan tillta. En del i denna grupp av kroniskt

njursjuka avlider utan att ha gått vidare till annan

behandlingsform eftersom njurfunktionen trots allt

har kvarstått på en acceptabel nivå. I jämförelse med

friska ålders- och könsmatchade kontroller uppvisar

denna grupp ett högre DMFT och dessutom

ett något sämre parodontalt status. Förklaringen

återfinns dels i socioekonomiska skillnader eftersom

flera studier har belyst att njursjukdom precis som

karies och parodontit är vanligare bland lågutbildade

än högutbildade. En annan orsak kan vara kronisk

sjukdom av annat slag som i sig lett fram till njursvikt

och dessutom sämre tandstatus.

I gruppen av patienter som kräver någon form av

dialys kan urskiljas två huvudgrupper, de patienter

som klarar att dialysera sig genom bukhåledialys

och de patienter som kräver bloddialys.

SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 2 2010 ÅRGÅNG 35

More magazines by this user
Similar magazines