nr 2 2010.pdf - Svensk förening för Orofacial Medicin

som.nu

nr 2 2010.pdf - Svensk förening för Orofacial Medicin

Två patientfall som demonstrerar olika grad av

pågående förfall i munnen

Astrid är 82 år och bor kvar i sin ordinarie bostad.

Hon har beviljats hjälp från kommunen i form av

daglig tillsyn och hjälp med städning/tvätt. Astrids

behov av omvårdnad är inte tillräcklig för att få

intyg om uppsökande och nödvändig tandvård.

Astrid

Astrid tar fl era mediciner mot hjärtsvikt och är

muntorr. Hon har också en begynnande demens

och har inte kunnat ta hand om sitt bett. Ett akutbesök

i tandvården har resulterat i ett förtvivlat

försök att löda ihop och rädda den sviktande

bron. Astrid har nu ont i munnen och kan inte

äta normalt. Endast utdragning av alla tänder och

helprotes återstår. Det man velat undvika blir till

sist ändå verklighet. Munstatus har successivt försämrats

utan att någon har försökt förhindra det.

Bertil

Bertil är 86 år och även han bor kvar i sin ordinarie

bostad med visst stöd av kommunen. Bertil har

haft ett gott tandstatus med många tänder kvar

och relativt få av hans tänder är lagade. Nu har han

fått en stroke och klarar inte längre sin munvård.

Patienten har tydliga tecken på något vi annars

mest sett hos ungdomar; kritkaries. Snart är även

detta bett ödelagt om inte adekvata åtgärder sätts

in snabbt.

Konklusion

För de beskrivna fallen fi nns inget utrymme för

vårdköer. Rotkaries är de betandade äldres gissel,

40

vare sig tänderna är kronförsedda eller ej och är en

kariesform som progredierar mycket snabbt. Om

en äldre person med reducerad salivavsöndring,

dåliga kostvanor, dålig motorik/syn/hörsel och

bristande insikt i sin egen munvårdssituation ska

få en fungerande profylax/sjukdomsbehandling,

hjälper inte ordinarie vårdprogram för kariesriskpatienter.

Fluorprofylax av en omfattning som vi inte

är vana vid måste sättas in om kariesutvecklingen

ska kunna hejdas. Allmäntandvården kan klara

många av dessa fall men behöver ökad kunskap.

Gerodontin/sjukhustandvården som remissinstans

ger hjälp i svåra fall och kan förmedla utbildning

till allmäntandvården.

Referenser

1. Wårdh I, Wikström M, Sörensen S. Oral bacteria and

clinical variables in dependent individuals at a special facility.

Int J Dent Hyg. 2004 Nov;2(4):185-92.

2. Gabre P. Strategies for the prevention of dental caries in

people with disabilities: a review of risk factors, adapted preventive

measures and cognitive support. Journal of Disability

and Oral Health (2009) 10/4 184-192.

SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 2 2010 ÅRGÅNG 35

More magazines by this user
Similar magazines