Ladda ned - Formas
Ladda ned - Formas
Ladda ned - Formas
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
för sitt existensberättigande. Men varför bryr vi<br />
oss överhuvudtaget om landskap? Vad är det i oss<br />
som gör att en betad hage är mer attraktiv än en<br />
granåker? Kan vi få hjälp av en historisk studie för<br />
att förstå vår relation till landskap? Hur såg bondehushållen<br />
på sina landskap under 1870-talet?<br />
Är vårt landskapsintresse en form av lyxkonsumtion<br />
eller finns det värden i landskapet som går att<br />
identifiera också i andra tider och kontexter? De<br />
förändrade jordbruksstöd som sannolikt är på väg<br />
gör dessa frågor nödvändiga att besvara.<br />
Referenser<br />
Tryckta källor<br />
Adams, W. M. 1997. Future nature, London<br />
Bentham, J. 1789. An introduction to the principles of morals<br />
and legislation<br />
Björnhag och Myrdal 1994, ”Nötkreaturens produktion och<br />
utfodring enligt 1500-talets kungsgårdsräkenskaper” Myrdal, J.<br />
och Sten, S. (red) Svenska husdjur, Stockholm<br />
British Social Attitudes Survey, National Centre for Social<br />
Research. 11.12 Attitudes towards farming methods 1999<br />
Cronon, W. 1996 ” The trouble with Wilderness” Enviromental<br />
history 1996:1<br />
Dagens Nyheter 2004<br />
Farming & Food, a sustainable future. Report of the Policy<br />
Commission on the Future of Farming and Food, January 2002<br />
Flygare, I. och Isacsson, M. 2003. Jordbruket i välfärdssamhället<br />
1945 – 2000, Stockholm<br />
Gadd, C.J. 2000. Den agrara revolutionen, Stockholm<br />
Grigg, D.B. 1974. The agricultural systems of the world,<br />
Cambridge<br />
Kongl. Maj:ts Befallningshavandes Embetsberättelser Malmö<br />
län 1851-55, Stockholm 1856<br />
Lundkvist, L.E. 2004. ”Framtidens livsmedelsmarknad – produktion<br />
och konsumtion” Agerlid,, G. (red) Skall vi ha någon<br />
livsmedelsproduktion i Sverige i framtiden? Stockholm<br />
Morell, M. 2001 Jordbruket i industrisamhället 1870 – 1945,<br />
Stockholm<br />
Myrdal, J. och Sten, S. 1994. (red) Svenska husdjur, Stockholm<br />
Myrdal, J. 2001. Den nya produktionen – det nya uppdraget,<br />
Stockholm<br />
Mårtensson, L. och Svala, C. 1998. ”Fähus som miljö” Viklund,<br />
K., Engelmark, R. och Linderholm, J. (red) Fähus från<br />
bronsålder till idag, Stockholm<br />
Pettersson, K.H. 2002, Groveda, Stockholm<br />
Regan, T. 1983. The Case for Animal Rights, New York<br />
SCB 1959, tabell E 46<br />
Singer, P. 1974. Animal liberation, New York<br />
Söderqvist, T. Hammer, M. och Gren, I. 2004. Samverkan för<br />
människa och natur, Lund<br />
Turist – Svenska Turistföreningens tidning nr 3/2004<br />
Viklund, K., Engelmark, R. och Linderholm, J. (red) 1998.<br />
Fähus från bronsålder till idag, Stockholm<br />
Wiktorsson, H. 1998. ”Utfodring och skötsel av nötkreatur<br />
från bronsåldern till 1900-talet” Viklund, K., Engelmark, R. och<br />
20<br />
Linderholm, J. (red) Fähus från bronsålder till idag, Stockholm<br />
Internet<br />
www.statistik.svenskmjolk.se<br />
Noter<br />
1. Pettersson 2002<br />
2. Morell 2001<br />
3. Gadd 2000<br />
4. Kongl. Maj:ts Befallningshavandes Embetsberättelser Malmö<br />
län 1851-55<br />
5. Morell 2001, s. 95-97<br />
6. Se agrarhistorikern Carin Israelssons avhandling som planeras<br />
att publiceras under 2005<br />
7. Mårtensson och Svala 1998, s. 86 ff<br />
8. Myrdal 2001, s. 82 – 86<br />
9. Den tyske statistikern Ernst Engels formulerade sin iakttagelse<br />
1857. Jag har hämtat citatet ur Myrdal 2001, s. 19<br />
10. Lundkvist, s. 10<br />
11. Söderqvist, Hammer och Gren 2004, s.66 ff<br />
12. Söderqvist, Hammer och Gren 2004, s.51<br />
13. Cronon, W. 1996<br />
14. Eftersom en stor del av värdet av dessa upplevelser grundas<br />
i att de betraktas som naturliga, undantagna från betalning,<br />
så uppstår bieffekten att det är svårt att undersöka människors<br />
inställning till kollektiva varor genom att fråga dem hur mycket<br />
de är beredda att betala för exempelvis öppna landskap eller vild<br />
varg.<br />
15. Söderqvist, Hammer och Gren 2004, s. 67<br />
16. Singer 1974. Det utilitaristiska perspektivet företräds av<br />
filosofen Peter Singer. Han anses allmänt vara den moderna<br />
djurrättsrörelsens fader i det västerlandet. I sin bok Animal Liberation<br />
från 1974 återknyter han till Jeremy Benthams 1700-tals<br />
utilitarism (största mängden lycka åt största antalet individer…<br />
(Bentham 1789)) och menar att också djurs lidande och glädjeämnen<br />
bör vägas in i kalkylen då värdet av en handling beräknas.<br />
En handling är god om den bringar mer lycka än olycka. I fallet<br />
med vargar så kan det negativa med förlusten av ett litet antal<br />
vargindivider varje år vägas upp av det positiva i att ett stort antal<br />
vargindivider på grund av att de ses som en resurs, ges möjlighet<br />
att leva.<br />
17. Regan 1983. Rättighetsperspektivet företräds av filosofen<br />
Tom Regan. Han menar att Singers teser leder till ett schackrande<br />
med liv och accepterar därför inte utilitarismen. Han menar<br />
att de högre stående djuren, som exempelvis däggdjuren, är<br />
varelser med ett egenvärde och att dessas liv inte får kränkas även<br />
om ett flertal gynnas av en sådan handling.<br />
18. Turist – Svenska Turistföreningens tidning nr 3/2004<br />
19. Dagens Nyheter den 16 maj 2004<br />
20. British Social Attitudes Survey, National Centre for Social<br />
Research. 11.12 Attiudes towards farming methods 1999<br />
21. Farming & Food, a sustainable future. Report of the Policy<br />
Commission on the Future of Farming and Food, January 2002
Change language