Ladda ned - Formas

• Saliv-, blod- eller urinprov som talar om
kostintaget (några sådana markörer finns redan,
men potentialen är långt ifrån utnyttjad) 4-6 .
Som den uppmärksamma läsaren förstår så behövs
nytänkande och samarbete med andra discipliner
för att kunna förverkliga en förbättring av
dagens verktygslåda. Arbetet är redan igång och
ett exempel på att tillämpa ny teknik försiggår vid
avdelningen för kroppssammansättning och metabolism,
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet.
Där har man nyligen börjat testa huruvida
kameramobiltelefoner kan användas med syfte att
ta reda på folk äter. Det finns också företag som
påbörjat utveckling av elektroniska matdagböcker,
vilket fortfarande är en metod som är beroende av
individen, men med hjälp av direkt inmatning i en
elektronisk dagbok undviker man felkällor vid senare
bearbetning av data.
De senaste 50 årens forskning inom området
har fokuserat på sambandet mellan näringsämnen
och markörer för hälsa/ohälsa. Även om forskarna
de senaste åren mer börjat fokusera på matintag
(till exempel livsmedelsgrupper) och måltidsmönster,
kommer nog fortfarande fokus att ligga
på de olika komponenterna i vår föda. En hel del
nya näringsämnen har identifierats på senare år
(fytoestrogener, flavanoider etc.) och fler kommer
det säkerligen att bli de närmaste 20 åren. En förutsättning
för att göra forskning inom området är
därför att det finns databaser med olika livsmedels
näringsinnehåll. I Sverige ansvarar Livsmedelsverket
för en livsmedelsdatabas som innehåller
information om de vanligaste svenska livsmedlen
(cirka 1 850 livsmedel och maträtter). Livsmedelsverket
tvingades göra besparningar 2002 till följd
av minskade anslag från Jordbruksdepartementet
och därför låg livsmedelsdatabasen pyrt till. Det
framskaffades dock medel till fortsatt drift och det
är helt avgörande att man kan fortsätta att erbjuda
en fungerande databas om man vill att forskning
på samband mellan kost och hälsa ska bedrivas i
Sverige i framtiden.
Värdering av matens påverkan på vår hälsa är
inte enkel. Även här menar jag det finns en stor
förbättringspotential. Ett viktigt styrdokument i
Sverige är Nordiska Näringsrekommendationer
(NNR), som nyligen utkom i nyreviderad version 7 .
Rekommendationerna uttalar sig om fördelningen
mellan energigivande näringsämnen, rekommenderat
dagligt intag av vitaminer och mineraler,
referensvärden för energiintag i olika ålder- och
könsgrupper, rekommendationer för intag av fiber,
salt och alkohol, samt fysisk aktivitet. Projektgruppen
som har utformat NNR har under sitt arbete
bedömt vetenskapliga studier, nationella och
internationella rekommendationer och expertrapporter.
De har dock endast ändrat NNR 2004,
42
jämfört förra utgåvan som kom 1996, om ”starka
vetenskapliga evidens” har framlagts sedan senaste
utgåvan. Tyvärr definierar inte arbetsgruppen vad
de menar med starka vetenskapliga evidens. Och
NNR 2004 är inte den enda publikationen av sitt
slag som har denna brist. I introduktionen till ett
annat styrdokument, utgiven av Europeiska Kommissionen
8 står att läsa: ”The experts, drawing
from a pool of data, have used physiological and
biochemical knowledge to estimate nutrient requirements.
In many cases the data are limited and
the expert committees have had to make decisions
on the balance of evidence.” Inte heller i denna publikation
ges några indikationer för hur evidensen
har bedömts.
Varför, kan man fråga sig. Varför granskar inte
vi, som är verksamma inom nutritionsområdet,
systematiskt evidensen bakom de råd och rekommendationer
som finns. Ett enkelt svar vore förstås
att det inte finns några system för hur man värderar
evidens, men det vore ett felaktigt svar. Det
finns många system för hur man värderar evidens
där ”The Cochrane Library” 9 är en internationell
databas medan vi i Sverige har ”Statens beredning
för medicinsk utvärdering” - SBU 10 . En annan
förklaring kan vara att vi som nutritionsforskare
är rädda för att upptäcka att evidensen inte är så
starka som förväntat. Men än värre måste det väl
vara för hjortronsproducenten om en mycket svag,
kanske felaktig evidens leder till försäljningsnedgång
och konkurs? För att definieras som ”starkt
vetenskapligt underlag” enligt SBU, krävs minst
två studier med högt bevisvärde eller en god systematisk
översikt, där en studie med högt bevisvärde
definieras som en tillräcklig stor studie, lämplig
studietyp, väl genomförd och analyserad 11 . Och
om vi jämför med hur mycket evidens som måste
till för att ett läkemedel ska godkännas för användning,
kan man verkligen börja bli fundersam. Mat
och dryck är ju trots allt något som vi inmundigar
hela livet, varje dag, flera gånger om dagen. Och
om vi menar att det vi äter påverkar vår hälsa, som
ju också är tanken med läkemedel, är det väl en
självklarhet att evidensen bakom det vi säger måste
vara starka? Inte mycket har förändrats de senaste
10 åren. Rapporten från Europeiska Kommissionen
som kom 1993 säger: ”The Committee is
acutely aware that there are many gaps in the data
it had to use to produce the variety of values presented
in this report…... The nutritional needs of
the normal healthy individual are commonly classified
as a low priority for medical research……
The Committee recommends that the EC reconsider
the importance of research on the nutritional
needs of the European consumer, to provide more
reliable information to serve as the basis for better
advice across the wide variety of dietary patterns