Ladda ned - Formas

• Det är generellt en förbättrad undervisning i
livsmedelshygien som är obligatorisk för professionella
livsmedelshanterare, kockar och snabbmatstillverkare.
Den högskolebaserade grundutbildningen
och forskningen i livsmedelshygien har
stärkts, till exempel på SLU.
• Från ett hälsoperspektiv har sortimentet
utökats med nya hälsosamma grödor från växter
som idag förekommer i vilt tillstånd. Växterna har
de hälsosamma egenskaper som genom forskning
visats ha goda effekter mot hjärt/kärlsjukdomar,
diabetes, allergier, cancer, demens och stabil blodsockernivå.
Det finns också en ökad förståelse för
fibrers, vitaminers och mineralers betydelse för
hälsan och risker med överkonsumtion av nyttigheterna.
• Sockerskatt är införd, vilket resulterat i att
godis och läsk är dyrt och konsumeras i mindre
volymer.
• Produkter har en enkel beskrivning av energivärdet
på förpackningarna. Handeln har tagit
ett större ansvar för att ersätta godiset med mera
hälsosamma godsaker.
• Skolans elever har mer tid för matkunskap,
hälsa och fysisk aktivitet vilket delas av hem- och
konsumentkunskapslärare, idrottslärare och biologilärare.
Eleverna har den kunskap som behövs
för att kunna göra medvetna val. Skolan samarbetar
med idrottsrörelsen, hälsorörelsen och nykterhetsrörelsen.
Pensionärer hjälper till i skolan
med att ansvara för mellanmål och fri fruktutdelning
som alla elever får till och med gymnasiet.
• Arbetsgivare erbjuder sina anställda gratis
frukt och tid för motion.
• Centrum för tillämpad näringslära (CTN)
lanserade 2001 ett utbildningsmaterial som heter
Ät S.M.A.R.T. som förenar miljömålen, hälsosam
mat, djurhänsyn, energisnåla produktionssystem,
korta transporter, miljövänligt, billigt och större
global rättvisa 22 . Denna syntes för en bra livsstil
har haft en god genomslagskraft och väsentligt
ökat miljö- och hälsomedvetenheten.
• Livsmedelsverket, Folkhälsoinstitutet, Naturvårdsverket,
CTN, forskare och ideella föreningar har
gjort gemensamma kampanjer för att fungera som en
motkraft mot alla ohälsosamma och miljöovänliga
produkter som lanseras i reklamen.
Diskussion
Svensk livsmedelsproduktion behöver hjälpinsatser
från konsumenter, handel, politiker och inte minst
från näringen själv, för att överleva fram till 2025
och kunna fortsätta arbetet med att förbättra djurens
välfärd, landsbygdens miljö och folkhälsan.
Konkurrensen från billigare importerade livsmedel
framtagna i mindre miljö-, hälso- och djurvänliga
produktionssystem hårdnar, och svenskt lantbruk
30
måste marknadsföra sina mervärden kraftfullare
än idag för att fortsätta att vara en aktör på marknaden.
Otillräckliga kunskaper kan reduceras
med följande åtgärder
Av ekonomiska, men även av uthållighetsmässiga
och etiska skäl, måste den svenska jordbruksnäringen
inrikta sig på kvalitetsproduktion. Man måste
också föra ut dessa kvaliteter/mervärden till konsumenterna,
och skapa en kunskap och en efterfrågan
för dem.
För att nå ut och sälja de egna varumärkena
måste producenterna ha tydliga mål angående
djuromsorg, miljövänlighet och rena livsmedel.
De inneboende mervärdena måste kommuniceras
intensivt, men trovärdigt. Tomma löften genomskådas
snart av konsumenterna, och underliggande
kampanjer kan i så fall få motsatt effekt mot
den avsedda. Det är därför viktigt att uppsatta
garantier regelbundet bevisas genom till exempel
oberoende kontrollföretag eller undersökningar i
media.
Om konsumenten uppfattar de presenterade
mervärdena som intressanta och angelägna,
finns en vilja att köpa dessa produkter, även om
de kostar mer än importen. Varje lands inhemska
produktion har dessutom traditionellt haft
en fördel i förtroende och köpintresse hos landets
egna konsumenter, vilket är en god grund att stå
på för att utveckla och marknadsföra mervärden.
För att förändra nuvarande billighetstrend inom
livsmedelsområdet, måste fördelarna med de
kvalitetsmässigt bättre alternativen bli mer uppenbara
än idag för konsumenterna. Bara på det sättet
kan min vision om svensk livsmedelsproduktion
2025 bli verklighet.
Tack!
Jag vill framföra ett stort tack till Johan Beck-
Friis, Anders Jonsson samt kollegor i Mat för Livet-gruppen
för stöd i visionsarbetet och konkreta
råd.
Referenser
1. Blokhuis Harry, Djurvälfärdsindikatorer i Europa, 2004. I:
Blomberg Anna. Märks djurvälfärd? Dokumentation av workshop,
9-12. Webbadress: http://www-mat21.slu.se/publikation/
pdf/djurvalfard2.pdf (19 dec 2004)
2. EU funded project FOOD-CT-2004-506508. Welfare
Quality: Science and society improving animal welfare in the
food quality chain. Webbadress: http://www.welfarequality.net/
everyone (18 dec 2004)
3. Djurskyddsmyndigheten, 2004. Yttrande ”Ds 2004:11 Förbättrad
djurskydds- och livsmedelstillsyn”, Dnr 00-856/04.
4. Bengtsson Björn, Greko Christina och Karlsson Märit,
2003. SVARM 2003 - Swedish Veterinary Antimicrobial Re-