Ladda ned - Formas
Ladda ned - Formas
Ladda ned - Formas
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
anställda, trots ständiga rationaliseringar i den<br />
befintliga produktionen. Antalet företag inom<br />
livsmedelsområdet har fortsatt att öka sedan år<br />
2000 och är nu närmare 1 300. Endast en mycket<br />
liten del producerar vad man skulle kunna kalla<br />
det ”verkligt livsnödvändiga”, resten produceras<br />
för våra skapade behov, eller önskemål. Insikten<br />
om just de skapade behoven av produkter gjorde<br />
att en stor del av den lokala livsmedelsmarknaden<br />
oväntat stannade kvar i varje land. Internationaliseringen<br />
har naturligtvis ökat. De utlandsägda<br />
företagen svarade 1980 för knappt 9 procent 13 av<br />
förädlingsvärdet, 2003 hade det vuxit till drygt 35<br />
% 14 och idag är det närmare 55 procent, men här<br />
tycks det ha stagnerat. En stor del av handeln fylls<br />
fortfarande med inhemska produkter i de flesta<br />
länder.<br />
Den förutsedda och dominerande utvecklingen<br />
gick således mot ökad global handel, större<br />
produktionsplatser och större företag, mot längre<br />
hållbarhet, högre kvalitet och lägre priser 16 . Det<br />
oförutsedda var den stora lokala handeln med<br />
produkter med kort hållbarhet, produkter som<br />
inte kan transporteras långt utan stora kostnader,<br />
och produkter som inte blir (eller upplevs) som de<br />
samma om de fryses in eller konserveras. Historiskt<br />
fanns det ytterst få skapade behov av baslivsmedel,<br />
eftersom det inte fanns utrymme för det,<br />
men utvecklingen gick från brist till överflöd,<br />
från självhushållning till förädlingsindustri och<br />
från skyddad produktion till konkurrensutsatt 17 .<br />
Då fanns det plötsligt utrymme för, ja faktiskt ett<br />
desperat behov av, att skapa en efterfrågan på lokalproducerade<br />
produkter i i-länderna, och man<br />
lyckades. Här konkurrerar man bara med andra<br />
mer eller mindre lokala producenter eftersom ingen<br />
annan kan leverera det efterfrågade. De lokalt<br />
producerade produkterna med lång hållbarhet är<br />
utsatta för betydligt hårdare konkurrens och arbetar<br />
därför ofta med mervärden som trygghet,<br />
öppna landskap, djuromsorg och ekologisk odling.<br />
Den globala handeln med produkter med kort<br />
hållbarhet är huvudsakligen begränsad till unika<br />
produkter, även om några få produkter med speciella<br />
mervärden smugit sig in här.<br />
Kort<br />
hållbarhet<br />
Lång<br />
hållbarhet<br />
Globala<br />
handeln<br />
Begränsad<br />
Dyra transporter<br />
Unika produkter<br />
Dominerande<br />
ffa bulkvaror<br />
Stor konkurrens<br />
Lokala<br />
handeln<br />
Mycket stor<br />
”Egen marknad”<br />
Begränsad<br />
Andra mer-<br />
värden<br />
Bild av världshandeln med olika typer av produkter.<br />
70<br />
Den globala handeln har gigantiska koncerner<br />
och stora fabriker, men den maximala produktionsvolymen<br />
vid olika anläggningar har begränsats.<br />
Antalet slutkonsumenter som berörs av produkter<br />
från en och samma anläggning har begränsats,<br />
vanligen till 10 procent av landets invånarantal, för<br />
att minska skadorna av ”det oförutsedda”. Ett antal<br />
stora katastrofer inträffade innan vi insåg att även<br />
om vi inte kan säga vilken katastrof det blir nästa<br />
gång, kan vi minimera skadegörelsen. Det som<br />
öppnade ögonen på oss var en färgämnesskandal<br />
på en liten gårdsfabrik utanför Jönköping. Den<br />
drabbades av ett tidigare okänt mögel, vars toxin<br />
visade sig synnerligen stabilt. Färgämnet nådde ut<br />
till över 2 000 000 slutkonsumenter i Europa under<br />
en dag, via sylten i barnyoghurt, 100 000 personer<br />
dog. Vi tvingades börja tänka det otänkbara<br />
och göra samhälleliga riskbedömningar på spridningsbilderna<br />
för olika livsmedelsingredienser för<br />
hela kedjan, inte bara hålla ordning ett steg framåt<br />
och ett steg bakåt. Likaså får inte råvaruproduktionen<br />
ske i alltför stora enheter, eftersom riskerna<br />
då blir för stora om någonting skulle hända.<br />
Livsmedelsforskningen flyttade utomlands<br />
kring millennieskiftet, eftersom staten i samarbete<br />
med industrin satsat betydligt större medel på<br />
livsmedelsforskningen där än Sverige 12 . Idag har<br />
vi däremot insett att den stora andel av befolkningen<br />
som stoppades undan på olika utbildningar för<br />
att minska arbetslösheten på 90-talet är en enorm<br />
investering. En investering som behöver få arbeta<br />
för att kunna betala sig. Paradoxalt nog kom den<br />
ökande graden av utbrändhet, övervikt och stress,<br />
samt den förändrade ålderspyramiden att åstadkomma<br />
det. Behovet av fler personer gjorde att<br />
arbetslösheten försvann och att alla de resurser<br />
som tidigare satsats på utbildning kom till nytta.<br />
Livsmedelsindustrin, som förut var en mycket traditionsbunden<br />
industri, fick en nytändning och<br />
höjde sin utbildningsnivå rejält, liksom sin teknik<br />
och sitt förädlingsvärde. Det är idag nödvändigt<br />
att följa med i den tekniska utvecklingen för att<br />
klara sig kvar på den globala marknaden, vilket<br />
har ställt helt andra krav på företagen. Många slåss<br />
nu om att snappa upp den allra senaste tekniken.<br />
Det gäller att vara först ut med de nya produkter<br />
man kan skapa med hjälp av den och man satsar<br />
därför mycket på tillämpad forskning och utveckling<br />
både inom företagen och i samarbetsgrupper.<br />
Investeringen i utbildning på 1990-talet gjorde att<br />
livsmedelsindustrin kunde behålla sitt, visserligen<br />
lilla men dock, tekniska försprång på vissa områden<br />
och idag har det utökats. Nyanställningar<br />
med hög utbildning ses inte längre som ett kostsamt<br />
hot mot den egna personalens auktoritet och<br />
positioner, utan som en fantastisk möjlighet att<br />
satsa på framtiden och hänga med.
Change language