Ladda ned - Formas
Ladda ned - Formas
Ladda ned - Formas
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Så kan jordbruket rädda Östersjön<br />
- en nollvision för övergödande utsläpp<br />
MARKUS LARSSON<br />
Östersjön är på väg mot ekologisk kollaps och den<br />
stora boven är jordbruket. Långtgående minskningar<br />
av utsläppen behöver göras för att det ska<br />
finnas någon möjlighet att vända utvecklingen.<br />
Lösningar finns. Med lite politisk vilja kan en ny<br />
jordbrukspolitik utformas som syftar till en miljövänligare<br />
livsmedelsproduktion till gagn inte bara<br />
för Östersjön. Flera samhällsmål kan nås i ett slag.<br />
Ett viktigt inslag i politiken är lokal produktion av<br />
ekologiska livsmedel.<br />
En rapport från statliga Miljövårdsberedningen<br />
kom att prägla nyhetsrapporteringen i slutet av<br />
februari 2005. Rapporten”Strategi för hav och<br />
kust utan övergödning” presenterades 22 februari.<br />
I nyhetssändning efter nyhetssändning fick forskare<br />
förklara innebörden av att Östersjön som<br />
ekosystem kanske hade gått i baklås och nu befann<br />
sig i ett nytt ”jämviktsläge” där algblomning<br />
och kris för fisket tillhörde vardagen. Kunde detta<br />
vara möjligt? ”Det är svårt att helt förstå konsekvenserna<br />
av om det verkligen skett ett biologiskt<br />
”regimskifte” i Östersjön” inleder Dagens Nyheter<br />
sin huvudledare dagen efter. Loppet är dock<br />
inte helt kört. Lars-Erik Liljegren, generaldirektör<br />
på Naturvårdsverket och en av författarna bakom<br />
rapporten, pekar på vikten av politiskt samarbete.<br />
Han menar att det politiskt ser ljusare ut idag när<br />
åtta av nio Östersjöländer är med i EU. För att<br />
Östersjöns tillstånd inte ska försämras krävs dock<br />
”väsentligt kraftigare utsläppsminskningar”. 1<br />
Den svenska riksdagen har antagit ett antal nationella<br />
miljömål varav flera direkt eller indirekt<br />
rör såväl Östersjön som jordbruket. Regeringen<br />
har övergripande mål om en ekologiskt, ekonomiskt<br />
och socialt hållbar livsmedelsproduktion<br />
och landsbygdsutveckling. 2 Sverige har dessutom<br />
i internationella avtal förbundit sig att bidra till att<br />
minska utsläppen av övergödande ämnen till omgivande<br />
hav. Ett löfte som blivit högaktuellt i och<br />
med publiceringen av ovan nämnda rapport. Om<br />
vi ska ta de uppsatta målen på allvar krävs omfattande<br />
förändringar av jordbruket, som idag står<br />
för hälften av de övergödande utsläppen till Östersjön.<br />
Stefan Edman, regeringens utredare om hållbar<br />
konsumtion, ägnar en stor del av sin utredning<br />
åt livsmedelsfrågor. Han ser ekologisk och lokalt<br />
producerad mat som en del av lösningen. Han kan<br />
finna stöd i miljöekonomiska studier som visar att<br />
21<br />
insatser riktade mot jordbruket ur kostnadsperspektiv<br />
är effektiva för att minska övergödningen<br />
av Östersjön. Med ett miljövänligare jordbruk<br />
skulle dessutom flera av de uppsatta målen nås och<br />
de internationella löftena infrias.<br />
Utgångspunkt för diskussionen på de följande<br />
sidorna är forskningsprojektet Baltic Ecological<br />
Recycling Agriculture and Society (BERAS) där<br />
samtliga EU-länder runt Östersjön deltar. Målet<br />
för forskningsprojektet är att undersöka vilka miljömässiga<br />
och samhällsekonomiska möjligheter<br />
en omställning av jordbruket mot ett ekologiskt<br />
kretsloppsjordbruk har. Ett jordbruk där konstgödsel<br />
och kemiska bekämpningsmedel fasas ut<br />
och naturgödsel effektivt tas tillvara och där en<br />
större andel av livsmedelskonsumtionen har producerats<br />
lokalt. Fokus är på närsaltutsläpp från<br />
jordbruket men även koldioxidutsläpp och andra<br />
miljöproblem tas upp.<br />
Östersjön närmar sig ekologisk kollaps och att<br />
stillasittande titta på duger föga till. En nollvision<br />
om ett framtida jordbruk fritt från övergödande<br />
utsläpp kan utgöra grunden för en ny jordbrukspolitik.<br />
En vision, men också en nödvändighet om<br />
inte Östersjön ska dö.<br />
Jordbrukets miljöbelastning<br />
Jordbrukets miljöpåverkan är inte en gång för alla<br />
givet utan bestäms av en rad faktorer, som vad som<br />
produceras och hur detta går till. Ur ett klimatperspektiv<br />
är det även intressant var livsmedlet produceras.<br />
Ingredienserna i en genomsnittlig svensk<br />
frukost har totalt färdats cirka 3 600 mil och på<br />
vägen förbrukat 0,6 liter fossilbränsle. 3 Priset i<br />
form av klimatpåverkande koldioxidutsläpp slipper<br />
vi som konsumenter se när vi dukar fram kaffe<br />
och apelsinjuice på frukostbordet. Mätt i miljöbelastning<br />
är påverkan dock påtaglig.<br />
Än påtagligare är livsmedelsproduktionens<br />
påverkan på Östersjön. Dagens utsläppsnivåer av<br />
kväve och fosfor till Östersjön är flera gånger högre<br />
än de var år 1900, det vill säga innan jordbruket<br />
industrialiserades och användningen av konstgödsel<br />
tog fart. Som konsekvens har övergödning, algblomning,<br />
syrefria bottnar och fiskdöd blivit vardag<br />
för boende längs den svenska ostkusten. Polen<br />
är det land som släpper ut i särklass mest kväve till<br />
Östersjön. Men mätt som utsläpp per capita är de
Change language