Ladda ned - Formas

största ekonomiska tillgångarna i världsekonomin
är de patent som är associerade med patenträttigheter
på livsmedels-DNA 28 . U-länder har svårt att
hävda sina rättigheter. I-världen exploaterar rätttigheter
som borde tillfalla u-länder. En viktig
uppgift i framtida biståndsarbete blir således att
bevaka u-länders intressen och rättigheter för att
motverka den sociala polarisering som annars lätt
uppstår. Patent, varumärken, licensavtal och rätttigheter
kommer att spela allt större roll i ett internationellt
perspektiv 29 .
Kreativa nya produktapplikationer utvecklas ur
biprodukter inom livsmedelsindustrin. Här leder
mejeriindustrin utvecklingen i branschen genom
trevande samarbetsprojekt med läkemedelsindustri.
Utvecklingen drivs framåt av ökade avgifter
för omhändertagande av biprodukter och en
resursmedvetenhet hos en yngre generation som
börjar nå ledande positioner inom industrin.
Aldrig har vi vetat mer om hälsa än vi gör
2004 30 – och ändå upplevs ohälsan stor och blir
större i vissa konsumentsegment. Konsumenter vet
vad de bör göra; äta nyttigt, motionera regelbundet
och leva sunt – men gör det inte alltid. En förklaring
till den upplevda ohälsan förklaras av höga
förväntningar på hälsa även på ålderns höst. Efter
mycken samhällsdebatt om vad som är en privat
sfär och inte, har det år 2025 blivit legitimt att
staten reglerar livsmedelspriser genom en differentierad
moms på livsmedel som är relaterad till hur
hälsosamma de är 31 . Härmed ligger det i livsmedelsproducenternas
intresse att visa hälsosamhet i
sina produkter för att åtnjuta en lägre momssats 32
och därmed sälja mer av sina produkter.
Företag som ser sina medarbetare som sin
främsta resurs inser att de är en rörlig resurs, och
skapar därför förutsättningar för en sund livsstil.
Det handlar, för arbetsgivare 2025, om att subventionera
sportaktiviteter, skapa en flexibel arbetssituation
som går att kombinera med familjeliv och
socialt engagemang i samhället och att erbjuda
hälsosam mat på arbetsplatsen som en del av ”paketet”.
Att arbeta och äta hälsosamt blir en del av
en vald livsstil. Visionära politiker har en 6-timmars
arbetsdag i åtanke så att arbete och fritid får
en bättre balans. I ett framtidsperspektiv är kanske
dagis och skola att betrakta som de viktiga av
”arbetsplatser”. Här formas matvanor för framtida
generationer och en hälsogrund läggs under en
10-15-årsperiod 33 . Dagis, fritids och skolluncher
är fortsatt avgiftsfria och läsk eller godisautomater
blir förbjudna på alla skolor. Det innebär höjd
livskvalitet som på lång sikt leder till minskade utgifter
för hälso- och sjukvård.
Världen fortsätter 2025 att ”krympa” och varor
transporteras. Som konsumenter exponeras vi
för en sällan skådad produktflora av frukter i alla
60
färger och storlekar (till exempel tomater). Vid sidan
om exotiska livsmedel från världens alla hörn
finns svenska, traditionella produkter som innebär
trygghet. Fortsatta terrorhot och attacker med
biologiska inslag leder till ökad konsumtion av inhemska
livsmedel (traditionella rotfrukter, äpplen
och bär) och de nya exotiska produkter som kan
odlas lokalt i ett fortsatt högt CO 2 -innehåll i luften
och högre temperaturer. Konsumenter tryggas
i sin konsumtion genom identitetsbärande streckkoder
som innebär att de kan utläsa produktens
ursprung, produktionssätt och resväg till matdisken
i monitorer i butiken 34 .
”Mat för Livet 2025” kan summeras i termer
av tre viktiga a:n.
A rv
llokering
nsvar
den genetiska koden, tekniker, sjukdomspredisposition.
fördelning av resurser, ffa vatten för livsmedelsproduktion.
värderingar och empati.
Mat för Livet har många kvalitetsdimensioner
35 . Det är inte bara näringsämnen i tillräcklig
mängd (och då inte för mycket) till ett acceptabelt
pris och en tilltalande produkt med goda närings-
och smakegenskaper, utan även en möjlighet för
konsumenten att ge uttryck för sina värderingar 36 .
Här kommer värden av typen regional produktion,
miljöanpassad produktion och social rättvisa att få
utrymme att växa. Kommunikationen med konsumenter,
framför allt genom varumärken och symboler
37 kommer att fortsätta öka i betydelse. Det
ställs helt enkelt allt högre krav på och av framtidens
konsumenter.
Referenser
1. Andersson, Å., Fürth, T., & Holmberg, I. 1993. 70-talister.
Om värderingar förr, nu och i framtiden. Natur & Kultur, Sthlm.
Andersson, Å. & Sylwan, P. 1998. Framtidens arbete och liv. Natur
och Kultur, Stockholm.
2. Lomborg, B. 2001. The sceptical environmentalist. Measuring
the Real State of the World. Cambridge Univ. Press,
Cambridge. (ISBN: 0521010683).
3. Carson, R. 1967. Silent Spring. Houghton Mifflin, Boston
MA.
4. Mark-Herbert, 2002. Functional Foods for Added Value.
Developing and marketing a new product category. Acta Universitatis
Agriculturae Sueciae, Agraria 313. (http://diss-epsilon.
slu.se/archive/00000298/)
5. Gady, M. 2004. Om apoteksmonopolet faller stiger priset
på läkemedel. DI. 2004, 8 november, 4.
6. Holmberg, C. 1996. Stores and Consumers – Two perspectives
on food purchasing. Stockholm School of Economics,
Stockholm (dissertation ISBN 91-7258-418-1).
7. Läkemedelsföreningen, LIF. Fakta 2004. Läkemedelsmarknaden
och hälso- och sjukvården. ( 26 & 31, www.lif.se)
8. Axelsson, L. 2000. Den svenska hälso- och sjukvårdens
styrning och ledning – en delikat balansakt. Avhandling, Nord-