Ladda ned - Formas

gas mycket lite då priserna är höga på grund av höga
skatter samt en bättre hälsomedvetenhet. Nubben
och vinet dricks vid festliga tillfällen. Kaffe bjuds
vid oväntat besök. Med denna kosthållning har vi
blivit både mer miljövänliga och friskare. 13
Våra konsumtionsmönster har förändrats med
hjälp av information och diversifierad prissättning.
Idag informeras vi dagligen i mataffären om olika
livsmedels positiva respektive negativa effekter på vår
hälsa och miljö. På butikshyllorna finns information
om, inte bara jämförpris, utan även näringsinnehåll,
järn-, protein-, och fiberinnehåll samt innehåll av nyttiga
fetter med mera. Dessutom anges innehållet både
per portion och per 100 gram som förr, vilket somliga
anser vara mer användarvänligt. Med hjälp av koder
på livsmedlen så kan man enkelt via små datorer i affären
snabbt via internet få information direkt från den
gård, eller den livsmedelsindustri, som maten kommer
ifrån. Man kan se hur gården rankas i miljöhänsyn och
personalansvar i jämförelse med liknande produkter.
Man får tillgång till information om hur frukter odlats,
hur säsongen har varit, hur mycket bekämpningsmedel
man eventuellt använt, med mera. Vid in-
gången och kassorna finns istället för kvällstidningarnas
löpsedlar matnyttig information att läsa. Senaste
nytt om livsmedel som bidrar till sänkt kolesterolhalt,
eller nedräkningen till årets tomatpremiär, presenteras.
Recept på nyttiga måltider finns att plocka med
sig gratis. Då mänsklig arbetskraft har blivit billigare
så finns det mer personal i mataffärerna. Det är inte
ovanligt att man kan få personlig assistans att komponera
ihop en nyttig och miljövänlig veckomeny utifrån
sina behov, sin hälsa, sin familjs preferenser och
så vidare. Man kan få hjälp att plocka ihop varorna i
kundvagnen av specialutbildad personal. Vi har även
en differentierad moms på samtliga livsmedel, inte
bara alkohol och tobak. (Monetära morötter och piskor.)
Vissa livsmedel, exempelvis tomma kalorier och
resurskrävande animalieprodukter, har högre moms
än andra. 14 Särskilt hälsosamma livsmedel – vissa
frukter och grönsaker och fullkornsprodukter – är till
och med subventionerade. 15 Maten är generellt kanske
något dyrare nu när producenter i Sverige och runt om
i världen får skäligt betalt för sina produkter, och när
miljökostnaderna dessutom följer med produkten på
prislappen.
Skolorna har ökade resurser för att servera
hälsosammare mat i skolköken. Med mera pengar
finns det utrymme att servera mer frukt och
grönsaker av större variation, och mera påkostad
mat. Barnen lär sig på så vis att mat är något som
är viktigt att bry sig om här i livet. För den hälsa
den ger, för den glädje den ger, för den gemenskap
den förknippas med. Med ökade resurser har skolorna
utökat undervisningen om vad god kosthållning
innebär, och hur man konsumerar ansvarsfullt.
Barn av idag är inte främmande för att äta
34
fullkornspasta till lammköttbullarna, osötad yoghurt
till mellanmålen, morotsjuice på kalas, eller
nötter och torkade frukter till lördagsgodis.
Nu produceras livsmedel mest lokalt, eller regionalt.
Transportsträckorna har minskat 16 , och
betydligt mer mänsklig arbetskraft används i jordbruket
eftersom drivmedel har blivit mycket dyrt.
Istället för sjukskrivning kan man på recept få delta
i lantbruket, exempelvis genom att skörda grönsaker
i köksträdgårdar och rensa ogräs. Man har funnit
att detta har positiva hälsoeffekter på dem som
på grund av stressrelaterade sjukdomar inte längre
är yrkesverksamma. Det är inte ovanligt att man får
sin mat levererad direkt vid dörren från lokala lantbruk.
En dag per vecka levereras en låda med säsongens
grönsaker och frukter, och emellanåt mjöl,
honung samt bröd som bakats på gårdsbageriet. 17
Minskade avstånd till livsmedelsproduktionen har
ökat förståelsen och intresset hos konsumenten för
maten och dess omvärldsberoende.
Världshandeln har förändrats. Man handlar
fortfarande med ”fun-health foods” (jämför
med ”fun-ctional foods”) som toppar våra dieter
med livsmedel som inte kan produceras i det egna
landet, men som bidrar till ökad livskvalitet genom
sina hälso- och njutningsbringande egenskaper.
Exempel är kaffe och choklad till nordborna, samt
blåbär, havtorn, lingon och torkad skogssvamp till
dem i syd.
Livsmedel produceras så att det räcker åt alla,
och ingen kan längre använda produktionsformer
som leder till markförstöring. Liksom luften vi andas
och vattnet vi dricker är odlingsjorden en gemensam
resurs. Handelshinder som tidigare bidrog
till ökade klyftor mellan rika och fattiga länder har
avvecklats, och handel som bidrar till ökad välfärd
även i utvecklingsländer stöds av NO-GLUFS.
Då vi i Sverige har goda odlingsförutsättningar
och god tillgång på färskvatten så har vi idag en
nettoexport av livsmedel, istället för en nettoimport
som tidigare. Vi exporterar virtuellt vatten till
torrare länder. De rika har ändrat sina konsumtionsvanor
till mindre resurskrävande, och därmed
fått en hälsosammare tillvaro. Miljö och hälsa
går ofta hand i hand. Och de fattigare har idag
möjlighet att förädla livsmedel och konkurrera på
den globala marknaden på lika villkor, och har på
så sätt blivit friskare och mer välmående. Lokal
konsumtion av en näringsmässigt och miljömässigt
balanserad diet i en värld med balanserad
välfärd. Vi tänker globalt, och handlar – i dubbel
bemärkelse – lokalt! Nu har befolkningsökningen
avstannat, och vi är inte fler på jorden än att den
kan föda oss.
Efter ett par sekel av tilltagande obalanser på
vår jord – mellan fattiga och rika, mellan uttag av
naturresurser och naturens återhämtning – så var