Ladda ned - Formas

Projektplan
En vision för framtidens
livsmedelsförsörjning
Projektet Mat för Livet vill genom att skapa framtidsbilder
undersöka möjligheterna att öka jordens
livsmedelsproduktion samtidigt som vi bevarar och
återställer naturvärden, minskar miljöbelastningen,
använder mindre fossila bränslen, höjer livsmedelskvaliteten,
förbättrar folkhälsan, förbättrar producenternas
livsvillkor samt bevarar och utvecklar
landskapets estetiska och rekreativa värden.
En livsmedelsframsyn är ett sätt att väcka, för
livsmedelssektorns framtid relevanta frågor och
relatera dem innehålls- och betydelsemässigt till
varandra. Dessa frågor kan härröra från helt andra
delar av forskningen och samhället i övrigt än de
som direkt berörs av den studerade sektorn. Syftet
med frågorna och svaren som dessa kan få, är att
ge riktning åt forskning och utveckling inom sektorn
i ett 20-årsperspektiv framåt.
Bakgrund
Livsmedelssektorn berör alla människor. Forskningen
på senare tid har visat på olika samband
mellan livsmedel, kost och hälsa. Det är idag välkänt
att 800 miljoner människor är undernärda på grund
av brist på mat. Mindre känt är att mer än 1 miljard
människor är felnärda på grund av för mycket och fel
sammansatt mat. Detta är ett problem även i Sverige.
Trots urbanisering och en tilltagande strukturomvandling
verkade den svenska livsmedelssektorn
i en ganska stabil yttre situation fram till
slutet av 1980-talet, även om det skedde förändringar
internt inom sektorn. Därefter, särskilt
efter EU-inträdet, har den svenska livsmedelssektorn
förändrats i snabb takt. Den privata delen
är till stora delar omstrukturerad och utlandsägd.
Den kooperativa delen har genomgått omfattande
strukturrationaliseringar. Även om livsmedelssektorn
fortfarande inte är avreglerad inom EU är det
internationella utbytet stort.
Den svenska livsmedelsexporten uppgår numera
till 25–30 miljarder kronor per år, mot att
dess värde var mindre än 5 miljarder kronor per
år för tio år sedan. Sverige har en, i internationell
jämförelse, hög utbildnings- och forskningsnivå,
medvetna konsumenter och en tilltagande industriell
produktivitet samt god tillgång på kvalitativt
högklassiga råvaror. Detta är en bra grund för att
ytterligare kunna öka livsmedelsexporten.
Efter problemen med mul- och klövsjukan samt
galna ko-sjukan måste man konstatera att livsmedels-
87
säkerheten kunde vara bättre även inom EU. Problemen
med salmonella är välkända, liksom en lång
rad andra livsmedelsburna infektioner. Ändå måste
livsmedelssäkerheten i vår del av världen betraktas
som mycket god jämfört med situationen i flera
av utvecklingsländerna. De nya möjligheter inom
analys, spårbarhet och förädling som skapats via
biotekniken har ställt konsumenter och producenter
inför en rad nya val.
Globala aspekter
I ett framsynsarbete inom livsmedelssektorn kan de
globala aspekterna givetvis inte förbises. Det kan
vara av självklara skäl. Så är till exempel kostnaden
för att transportera ett kilo äpplen från Nya Zeeland
till kaj i Sverige lägre än kostnaden för transporten
från kaj till butik. Det kan vara mer sammansatta
skäl, såsom industri- och distributionsföretags globalisering
och livsmedelsburna smittor som inte
känner av några nationella gränser. Olika kulturers
och religioners olika syn och förhållningssätt till
livsmedlen blir viktig i en global livsmedelssektor.
Vidare har om tio år jordens befolkning vuxit
med ytterligare en miljard människor. Det betyder
att livsmedelssektorn och världens bönder under
samma tid påtagligt måste öka sin produktivitet. För
närvarande sjunker dock de årliga skördeökningarna!
Jordens jordar kan producera tillräckligt med mat,
men den internationella ekonomins regler och sätt
att fungera är ett hinder för en fungerande marknad
och är ibland också ett direkt hinder för jordbrukets
och industrins utveckling i många länder.
Samtidigt är den väg vi hittills använt för att
öka produktionen med hjälp av allt större förbrukning
av natur, miljö och ändliga resurser uppenbart
inte hållbar. Projektet, Mat för Livet, vill genom att
skapa framtidsbilder undersöka möjligheterna att
öka jordens livsmedelsproduktion samtidigt som vi
bevarar och återställer naturvärden, minskar miljöbelastningen,
använder mindre fossila bränslen, höjer
livsmedelskvaliteten, förbättrar folkhälsan, förbättrar
producenternas livsvillkor samt bevarar och utvecklar
landskapets estetiska och rekreativa värden.
Forskningen om livsmedel och sambanden
mellan livsmedel, kost och hälsa är av relativt ungt
datum. Detta innebär att den är under stark uppbyggnad
i flera länder, och de internationella nätverken
kan antas vara inte helt uppbyggda än. Detta
bör betyda att det kan finnas en god potential för
internationella samarbeten inom forskningen. Industrins
globalisering bör kunna medverka till detta.