Ladda ned - Formas
Ladda ned - Formas
Ladda ned - Formas
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Framtida förtroendekris för livsmedelsbranschen<br />
JACOB ÖSTBERG<br />
I takt med att livsmedelsproducenterna allt mer desperat<br />
försöker förföra marknaden med innovativa lösningar<br />
urholkas trovärdigheten. Detta riskerar så småningom<br />
att leda till en backlash för livsmedelsnäringen. Vad<br />
händer om vi inte tar konsumenternas oro för kvaliteten<br />
på våra livsmedel på allvar? Jag avser här belysa frågor<br />
som rör livsmedelsbranschens trovärdighet och konsumenters<br />
uppgivenhet i relation till dessa frågor.<br />
Det problemområde som under de senaste åren<br />
kanske främst hamnat i fokus beträffande livsmedelskonsumtion<br />
är sambanden mellan ohälsa och den mat<br />
vi stoppar i oss. Enkelt uttryckt kan man säga att vi<br />
i västvärlden idag har nått en situation där det är ytterst<br />
ovanligt att individer blir sjuka av att de inte har<br />
tillräckligt mycket att äta 1 . Snarare sägs ohälsan oftast<br />
vara kopplad till att individer antingen äter för mycket<br />
eller har en alltför obalanserad kosthållning. 2<br />
Som ett svar på denna moderna form av malnutrition<br />
har allt fler livsmedelsproducenter fokuserat<br />
på att ta fram produkter som på olika sätt<br />
skulle kunna stävja denna ohälsa. I beaktande av<br />
de hälsorapporter som kontinuerligt når oss, där<br />
det bland annat berättas om barnfetma, vuxendiabetes<br />
bland ungdomar och diverse exempel på<br />
galopperande kostrelaterade ohälsotal bland den<br />
arbetande befolkningen, känns det inte som ett<br />
särskilt djärvt antagande att gissa att det under<br />
de närmaste decennierna kommer att läggas <strong>ned</strong><br />
mycket energi för att producera mer av dessa så<br />
kallat hälsosamma livsmedel. Den framsyn som<br />
presenteras i denna essä kan ses som en spekulation<br />
i hur konsumenter kommer att se på mat om<br />
20 år givet att denna utveckling fortgår.<br />
Går utvecklingen åt rätt håll?<br />
De produktutvecklingssträvanden som vi ser idag<br />
och som vi kan anta kommer fortgå (åtminstone)<br />
ett par decennier framåt kan ses ur ett par synvinklar.<br />
Två huvudströmmar som är väsentliga i<br />
detta sammanhang är att det kan betraktas antingen<br />
som ett ansvarstagande från livsmedelsproducenternas<br />
sida eller som ett krasst utnyttjande<br />
av en marknadsnisch där individer desperat är<br />
beredda att betala ett premiumpris för att komma<br />
tillrätta med vad de upplever som ett problem. Vilket<br />
av dessa synsätt man tar är helt beroende på<br />
ur vilken politisk/ideologisk vinkel man väljer att<br />
betrakta fenomenet. I dagens Sverige är det senare<br />
synsättet fortfarande ganska ovanligt men i andra<br />
länder, som till exempel USA och England, finns<br />
73<br />
det en växande skepsis gentemot livsmedelsbranschen.<br />
Allt fler journalister i de länderna får uppmärksamhet<br />
för det grävande arbete de gör för att<br />
avtäcka missförhållanden i livsmedelsbranschen. 3<br />
Det är rimligt att anta att de avslöjanden dessa journalister<br />
gör, vare sig de är sanna eller inte ur producenternas<br />
perspektiv, kommer att få journalister att vilja göra<br />
samma sak i Sverige. Dessutom får de utländska journalisters<br />
arbete redan i dagsläget en spridning i Sverige;<br />
dels via översättning och dels via flitig vidarerapportering<br />
i svensk dagspress. Det finns således redan idag en<br />
kraftig fokus på om dagens livsmedelsproduktion är<br />
sund. Givet det enorma intresse som omger dessa frågor<br />
kommer denna fokus sannolikt att öka i framtiden.<br />
Oavsett hur man betraktar livsmedelsproducenternas<br />
strävanden efter att ta fram nya produkter<br />
framkallar produkterna vissa reaktioner från<br />
konsumenthåll. Vi vet i dagsläget ganska lite om<br />
hur konsumenterna ser på moderna livsmedelsprodukter.<br />
Vad vi vet är att de inte helt förbehållslöst<br />
accepterar allt som tas fram. Från antropologiskt<br />
och sociologiskt håll kan vi också lära oss att när<br />
det gäller mat finns det ett ganska stort motstånd<br />
mot att acceptera vissa blandningar av den naturliga<br />
och den tekniska sfären. 4 När livsmedelsprodukter<br />
känns för främmande finns det, enkelt uttryckt,<br />
en risk att konsumenterna drar öronen åt<br />
sig. 5 Den nyktert resonerande vetenskapsmannen<br />
hävdar ju förstås i samband med detta att det minsann<br />
inte verkar vara några problem att få konsumenter<br />
att äta vare sig lättmargarin med omega-3,<br />
lightyoghurt med tuttifruttismak eller quorn stroganoff;<br />
alla i högsta grad ”artificiella” produkter.<br />
Varför skulle det då plötsligt möta motstånd om<br />
några fler produkter där man tagit ut de tekniskt<br />
innovativa svängarna lanserades på marknaden?<br />
En känsla av risk<br />
En lång rad inflytelserika sociologer (till exempel<br />
Ulrich Beck, Scott Lash, Anthony Giddens och<br />
Zygmunt Bauman) har på olika sätt försökt förstå<br />
hur individer idag, i vårt senmoderna samhälle, upplever<br />
sin situation. En gemensam utgångspunkt för<br />
dessa teoretiker är att de alla, på ett eller annat sätt,<br />
ifrågasätter att den sedan upplysningstiden konstant<br />
uppåtgående utvecklingskurvan kommer att fortsätta<br />
in i framtiden. (Många av dem ifrågasätter dessutom<br />
om det överhuvudtaget är särskilt poängfullt att se<br />
det som en uppåtgående utvecklingskurva.) Vad som<br />
framförallt lyfts fram som nyckeln till detta ifråga-
Change language