Ladda ned - Formas

More documents

Recommendations

Info

Maten - ett Livsmedel, Dödsmedel eller Friskmedel? ANNIKA OLSSON Jag öppnar en förpackning färsk mjölk för att dricka livets dryck som jag nuförtiden kan dricka trots min laktosintolerans. Året är 2025 och mejerierna, som numera också äger stora delar av läkemedelsindustrin, har äntligen lyckats få fram mjölk som tar bort min mjölkallergi. Jag kan med gott samvete dricka min ”friskmjölk” och veta att människor i andra delar av världen får sin morgondryck, sitt livsmedel, säkert förpackad och färdig att konsumera trots dålig tillgång på råvaror. Men ändå kan jag inte slå mig till ro! Jag har fortfarande en gnagande oro för om mjölken, eller annan mat också för den delen, är säker och inte varit utsatt för terrorister som för sitt krig genom manipulerad mat och manipulerat vatten – smart med tanke på att det drabbar många – ett riktigt dödsmedel alltså! Min matvision är att vi konsumenter, ska känna trygghet i att den maten vi köper är säker och inte har kontaminerats eller manipulerats. Maten som vi äter ska också se till att de hälsoproblem vi lider av rättas till när vi äter så att vi inte behöver oroa oss för att bli feta, undernärda, sjuka eller allergiska av maten vi stoppar i oss. Min vision är också att vi ska kunna bringa mat, som vi konsumenter verkligen vill ha och uppskattar, från jord till tallrik genom att producera och distribuera näringsriktig och säker mat till fler människor, på fler platser och på kortare tid än idag. Livsmedel När det gäller mat finns det ju så mycket mat, från olika delar av världen, att välja på och det har blivit enkelt att laga mat. Man köper bara det halvfärdigt och blandar ihop måltidskomponenter till en måltid – förr var jag kritisk till att inte börja från början med råvarorna, men barnen har övertygat mig att det är riktigt bra kvalitet på de halvfabrikat som finns i butikerna idag – och det är ju faktiskt lättare och GOTT också! Hur har vi konsumenter det nuförtiden då? Jo, vi jobbar i större utsträckning över landsgränserna än tidigare, skolan har börjat få ett större utbyte inom Europa. Vi som är äldre reser ofta utomlands eller bor till och med utomlands hela eller delar av året 1 . Det innebär att vi åtnjuter mat från våra grannländer utan att ens längre fundera på ursprunget, som var så viktigt för 20 år sedan. Spännande med tanke på att alla olika länders favoriter nu finns på våra menyer. Mycket mer att välja på 36 och njuta av alltså! Hemma i Sverige har efterfrågan på internationella råvaror och livsmedel därför också ökat. Ja, man kan ju lugnt konstatera att jämfört med år 2005 är vi mer rörliga också på hemmaplan idag och vi äter på fler olika ställen och vid fler olika tillfällen än för 20 år sedan, även om köksbordet hemma fortfarande är en naturlig matplats. Inte så konstigt med alla de aktiviteter som sker utanför hemmet, speciellt hos barn och barnbarn. Det måste vara en utmaning för livsmedelsindustrin att tillgodose dessa spridda konsumtionsmönster – speciellt nu när det står klart att vi spenderar mindre tid för hushållssysslor än vi gjorde förr 2 . Det innebär ju att vi i större utsträckning konsumerar mat och dryck som tillreds utanför hemmet, både på kommersiella inrättningar och på icke kommersiella institutioner 3,4 . Inte nog med att vi äter på ett otal ställen och vid diverse olika tillfällen vi har nog blivit mer kräsna också! Mer färsk och naturlig mat efterfrågas, vilket lett till ökad andel mat som värmebehandlas mindre och som därmed kräver nya process- och distributionslösningar med högre krav på säkerhet och hållbarhet 5 . Skönt är det i alla fall med tillgången på färsk och naturlig mat så vi kan känna oss pigga och friska trots åldern! Naturligtvis är vi gamlingar väl friskare nuförtiden för att vi har tid till friskvård men också för att maten aktivt kan påverka kroppen för ökad hälsa (funktionella livsmedel). Gränsen till läkemedel har verkligen suddats ut och det känns skönt och tryggt att få viss mat utskriven på recept av läkaren, så att man slipper bli sjuk framöver. Det är ju mycket bättre än för 20 år sedan, då medicinen blev utskriven först när vi blivit sjuka. Industrin Livsmedelsindustrin har definitivt tagit marknad från läkemedelssektorn genom att producera mat som förebygger sjukdom. Det gör att jobb inom livsmedelsindustrin fått högre status än tidigare. Sammanslagningar av livsmedelsföretag är ett minne blott, nu är det snarare livsmedelsindustrin som köper upp läkemedelsföretag som förlorat marknadsandelar, eftersom dagens livsmedel klarar av att förhindra allergi, fetma, undernäring, förkylning och impotens. Maten är ren, förpackningarna aseptiska och processutrustningen högteknologisk, så att den säkerställer en ren, antibakteriell mat så att vi inte
får i oss någon onödig ”skit”. Jag tror dock att det finns en gräns för hur långt industrin ska gå i att utveckla processer för en ”ren” på gränsen till steril mat. Jag tror det blir viktigt att framöver hitta balansen eftersom en ”för ren” mat troligtvis kommer att påverka vår förmåga att stå emot sjukdomar och allergier negativt. Man kan ju annars undra varför det varit de mest ”högteknologiska” livsmedelsländerna som utvecklat allergier och resistenta bakterier under det tidiga 2000-talet? Kanske på tiden att livsmedelsverket rekommenderar 6-8 bakterier om dagen – så vi inte blir helt antibakteriella! Det är i alla fall skönt att som konsument veta att jag står i centrum vid utveckling och produktion av mat och att livsmedelsindustrins samtliga aktörer tar oss konsumenter som utgångspunkt i sitt arbete. Det borde ju i och för sig vara självklart eftersom konsumentens beteende och attityd till mat och till matens kvalitet styr valet av mat 6 . Livsmedelsindustrins roll är ju att addera värde till våra råvaror, för att tillgodose våra behov. Innovation och utveckling inom livsmedelsindustrin kan därför inte enbart fokusera på teknologisk utveckling utan måste också utgå från sociala och miljömässiga perspektiv. Svensk livsmedelsindustri, hela kedjan från åker till tallrik, det vill säga jordbruk, produktion, förpackningsindustri, distributörer, grossister, handel och konsumenter, har de senaste tjugo åren fått tänka om och börja samarbeta. Detta för att stå sig i den globala konkurrensen. Ökad transparens mellan aktörerna och gränsöverskridande produktutveckling har gjort svensk livsmedelsindustri framgångsrik. Livsmedelsindustrin har också på senare tid varit klok nog att anställa de unga nyutbildade studenter och forskare inom livsmedelsområdet, som de tidigare glömt bort i sin spariver och sin strävan att göra ”billiga” produkter. Detta har naturligtvis gynnat oss konsumenter eftersom tidigare spariver och suboptimering ledde till en totalt sett sämre effektivitet och lägre kvalitet än vad vi får idag. Priset för låg effektivitet fick ju vi konsumenter betala antingen genom höjda priser, låg kvalitet eller genom begränsat sortiment. I och med aktörernas samarbete, och mer kvalificerad arbetskraft har vi också fått mat med mervärde i form av högre kvalitet såsom till exempel längre hållbarhet, högt näringsinnehåll, färskare produkter och också mindre kassation. Tidigare var producenternas drivkraft och fokus att producera och sälja så mycket som möjligt oavsett om det åts eller kastades, men nu med ett mer gemensamt ansvar, övergripande kvalitetskontroll och planerade leveranser styrda av efterfrågan, utnyttjas råvarorna på ett bättre sätt och spillet har minskat. Samarbetet har också lett till att svensk livsmedelsindustri kunnat konkurrera bättre med sina högkvalitativa varor. 37 Maten förpackad Femtio procent av alla förpackningar innehåller mat - svårt att tro eftersom förpackningar ofta setts som en onödig kostnad och som en miljöbelastare, med andra ord ett nödvändigt ont 7 ! Men om man tänker efter inser man att förpackningar är nödvändiga för att förflytta varor från ursprungsstället till konsumtionsstället, det skulle ju inte vara lätt att bära hem mjölken utan kartong eller matvarorna utan plastkasse! Förpackningsutvecklingen de senaste åren har gjort att vi nu har förpackningar som är både ”intelligenta” och ”aktiva”. Utvecklingen av ”aktiva” förpackningar innebär att förpackningen kan ändra tillståndet hos det förpackade livsmedlet, till exempel genom att öka hållbarheten eller näringsinnehållet, genom beläggningar av vitaminer och bakterier som interagerar med livsmedlet under lagring. Det gör att min apelsinjuice håller samma vitaminhalt från den dagen den produceras tills den dagen jag dricker sista slurken. Fördelen är också att frukten nuförtiden odlas i den region det är lämpligast – precis vid lagom mognad packas den i förpackningar med atmosfär som stoppar mognadsprocessen fram till konsumtionstillfället – det gör att man alltid har lagom mogen frukt med högt vitamininnehåll hemma och lagom färska grönsaker – härligt! Intelligenta förpackningar har också kommit för att stanna – det finns många fördelar med dem! Intelligenta förpackningar mäter tillståndet på det förpackade livsmedlet och ger information om vad som skett med maten under transport och lagring. Dessutom kan de små elektroniska kretsarna på förpackningen bistå med automatiserad sopsortering, automatisk inköpslista genom avläsare i kylen eller automatisk igångsättning av mikrovågsugnen eller ugnen genom informationsutbyte mellan förpackning och hushållsmaskiner. En aktiv förpackning i kombination med intelligens kan också bestämma vid vilka tidpunkter förpackningen ska interagera med livsmedlet för att öka näringsinnehållet eller säkra kvaliteten, så att livsmedlet är som bäst just precis när det ska konsumeras! Den största fördelen med intelligensen är ändå förpackningen som livförsäkring mot terrordåd och manipulation av maten! Tack och lov att Sverige tog sitt förnuft tillfånga och satsade på denna utveckling på 2010-talet! Tack vare intelligenta förpackningar finns möjlighet till spårbarhet i förädlingskedjorna och livsmedelssäkerhet över hela kedjan är tyvärr nödvändig nu. Vi måste vara säkra på att ingen manipulerat maten innan vi äter den. Via intelligensen i förpackningarna kan vi nu avslöja om förpackningen och livsmedlet varit utsatt för terrordåd eller andra intrång på resan från producenten till konsumenten. Förpackningen är
Page 1 and 2: Mat för Livet - om framtidens livs
Page 3 and 4: Mat för Livet - om framtidens livs
Page 5 and 6: Förord ANNIKA ÅHNBERG Mat är liv
Page 7 and 8: Några exempel på livsmedelssektor
Page 9 and 10: Framtidskonferensen Mat för Livet
Page 11 and 12: gande avkastning per hektar av jord
Page 13 and 14: Såväl mat som landskap - eller in
Page 15 and 16: Det amerikanska vetet utgjorde näm
Page 17 and 18: gon tillverkar en vara, som en bief
Page 19 and 20: minnas att när galna-kosjukan här
Page 21 and 22: Så kan jordbruket rädda Östersj
Page 23 and 24: Det kretsloppsanpassade jordbruket
Page 25 and 26: gaser och flera andra av Sverige up
Page 27 and 28: Foto: Mats Gerentz Djuromsorg, milj
Page 29 and 30: höns samt en procent av produktion
Page 31 and 32: sistance Monitoring, SVA. Webbadres
Page 33 and 34: Resten av arealen anses inte lämpl
Page 35: det under tidigt 2000-tal hög tid
Page 39 and 40: Butiken och tekniken Informationste
Page 41 and 42: som forskare ska vara försiktig. 2
Page 43 and 44: in Europe 8 ”. Det känns inte so
Page 45 and 46: dokumenterad fysiologisk, hälsobef
Page 47 and 48: äckligt mycket kunskap om vad de b
Page 49 and 50: vuxenvälling, glass, bageriprodukt
Page 51 and 52: Med tanke på att inte ens hälften
Page 53 and 54: har påverkat världsmarknaden. De
Page 55 and 56: sen på 2010-talet. Även med de ny
Page 57 and 58: av en identitet. Vårt förhålland
Page 59 and 60: INTAG Kött, fisk, ägg, margarin &
Page 61 and 62: iska Hälsovårdshögskolan. Göteb
Page 63 and 64: ett systemanalytiskt perspektiv utg
Page 65 and 66: en produkt positivt miljömärkt sk
Page 67 and 68: Nya attityder! CHARLOTTE ALKLINT Ur
Page 69 and 70: också. Detta har resulterat i mind
Page 71 and 72: I de stora koncernerna har man egna
Page 73 and 74: Framtida förtroendekris för livsm
Page 75 and 76: en törn då produkterna ofta inte
Page 77 and 78: Migrating people - Migrant Health a
Page 79 and 80: man’s diet” by the indigenous e
Page 81 and 82: Människorna och maten ANDERS BENGT
Page 83 and 84: nischspecialisering gastroanomi kol
Page 85 and 86: nischaktörer. För en mindre grupp
Page 87 and 88:
Projektplan En vision för framtide
Page 89 and 90:
Resultatspridning Eftersom syftet m
Page 91 and 92:
och Lena Rimsten deltog med sina fr
Page 93 and 94:
Projektdeltagare Forskarpanel (5 m
Page 96:
Mat är livsmedel i ordets egentlig
show all

Ladda ned - Formas

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?