Ladda ned - Formas

också. Detta har resulterat i mindre sjukfrånvaro
och högre produktivitet för företagen. Dessutom
får företaget skatteförmåner eftersom kostnaderna
för sjukvården minskar för staten.
De nya erfarenheter och idéer som invandrarna
förde med sig kom att förändra samhället mer än
vi anade 11 , även på livsmedelsområdet. Vi har inte
bara plockat upp den bästa maten från varandras
kulturer, som den cayennekryddade frukten till
ölet, utan också förstått vad en förändring i kostens
sammansättning åstadkommer i och med den
ökade in- och utvandringen. En omläggning av
kost och livsstil, utan egentlig förändring i energiintaget,
orsakar övervikt bara av att det är ovan
kost för kroppen! Balansen i olika hormoner ändras
och kroppen hinner inte anpassa upptagen av
de olika näringsämnena efter den nya tillgången.
Eftersom förståelsen för livsmedelsrelaterade
sjukdomar ökat, och de faktiskt kostar samhället
en avsevärd summa, har en differentierad livsmedelsbeskattning
införts för att täcka upp en del
av denna kostnad och finansiera forskning kring
kost/hälsa-samband. Livsmedlen har klassats näringsmässigt,
sockersubventionerna har slopats
och frukt och grönt är skattebefriat. En differentierad
straffskatt på fett har införts, beroende på
fettsyrasammansättningen och vilket livsmedel
det förekommer i och chips, läsk och godis har
också fått en extra onödiga-onyttigheters-skatt.
Detta har inte ändrat konsumtionsmönstret hos
konsumenterna i sig självt, men det har fått producenterna
att arbeta kring utveckling av nya
kvalitetsprodukter och ändra sammansättningen i
69
många av de befintliga produkterna för att kunna
hävda sig prismässigt, speciellt på olika halvfabrikat.
Den näringsmässiga klassningen av livsmedlen
har också lagts in i streckkodssystem, och RFIDettiketter
(radio frequency identification). När
man handlat får man en ”hälsosamhetsprofil” automatiskt
utskriven på sitt kvitto och större varukedjor,
som Ica och Coop, erbjuder sina stamkunder
årsprofiler baserade på deras kortinköp. Denna
kan sedan kopplas samman med ”idealprofil” och
”träningsprofil” av din husdoktor eller av din dator
för individuell kostrådgivning. En märkning på
livsmedelsförpackningen, eller hyllan hjälper oss
att välja rätt varor redan i affären. Detta har gett
en möjlighet för riktad information till dem som
lider av olika kostrelaterade sjukdomar. Man har
fått en möjlighet att nå ut till rätt grupper med
rätt information för att förmå dem att hitta rätt i
livsmedelshyllorna, inte bara nå fram med marknadsföringen
för att få dem att konsumera mera
av en produkt.
Förändrade förhållanden för
företag och forskning
Livsmedel påverkar oss även indirekt i vardagen. Livsmedelsindustrin
har behållit sin betydelse för Sveriges
sysselsättning och välfärd och står fortfarande för
9-10 procent av industrins totala förädlingsvärde 12,13 .
Antalet anställda inom livsmedelssektorn minskade
något under början av 2000-talet, men ökade för 10
år sedan till runt 70 000 igen. Efterhand som förädlingsgraden
på livsmedlen ökar stiger antalet
Förändringarna i antal arbetsplatser och anställda för de största delbranscherna inom livsmedelsindustrin
Industri
Antal företag
(med >5
anställda)
Antal anställda/sysselsatta
År 1983 2003* 1983 1990 2003
Bageri 287 548 11 408 16 807 14 906
Slakteri och charkuteri 172 247 17 491 17 523 14 465
Mejeri och glass 113 53 10 533 9 405 8 158
Frukt och grönsakskonserver 41 66 6 016 5 899 5 042
Fisk och fiskkonserver 55 61 2 407 2 218 1 952
Olja och fett 6 7 1 733 1 219 1 443
Kvarn och stärkelse 17 37 739 712 1 462
Socker 8 3 2 095 2 038 701
Spritdrycker och vin 8 10 954 1 104 971
Malt-, mineral- och läskedrycker 29 27 3 356 4 135 4706
Choklad och konfektyr 32 45 5 117 5 112 3 565
Övriga livsmedel 48 52 3 086 5 391 2 895
Källor: Li, SCB, CFAR och Sveriges Industri1,12,13,15 TOTALT 816 1 156 67 855 71 572 60 266
* egen sammanslagning av de i SCB-register registrerade arbetsställena, varför något företag skulle kunna vara dubbelregistrerat för t ex
både slakt och styckning.