Ladda ned - Formas
Ladda ned - Formas
Ladda ned - Formas
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
av en identitet. Vårt förhållande till mat förändras i<br />
olika faser i livet, men vi är som konsumenter konservativa.<br />
Har vi växt upp med hushållsost så är<br />
det det vi köper också som vuxna. Det är få tillfällen<br />
vi accepterar drastiska förändringar i vår kost.<br />
Det är nog egentligen bara vid ett några tillfällen<br />
i våra liv som vi är villiga att förändra våra kostvanor<br />
nämnvärt: när vi går från bröstmjölk till fast<br />
föda (en ofrivillig förändring under vilken de flesta<br />
barn protesterar genom att returnera sin mat), när<br />
vi träffar en livskamrat och tvingas kompromissa<br />
kring brödval och annat matrelaterat, när vi sedan<br />
själva får barn och därmed ser hälsa med ett nytt<br />
perspektiv – och den dag vi drabbas av ett hälsorelaterat<br />
trauma, till exempel hjärtinfarkt. Våra vanor<br />
är djupt rotade. Kunskap om behov, vanor och<br />
preferenser fortsätter således att vara viktigt för att<br />
förstå aktörer på livsmedelsmarknaden 6 .<br />
Som ett moget och konservativt system gör aktörerna<br />
som de alltid har gjort, stödda av ett väl inarbetat<br />
system och konservativa konsumenter utan<br />
förväntningar på nydaning (till skillnad från andra<br />
industrier till exempel läkemedel och telecom). En<br />
närmare presentation av aktörerna på livsmedelsarenan<br />
ges <strong>ned</strong>an (figur 2).<br />
Politik och juridik utgör en ram och ett av<br />
många språk på matarenan. Här kommer våra värdegrunder<br />
till uttryck i form av politiska agendor,<br />
kontrakt mellan<br />
aktörer och i faktisktkonsument-<br />
beteende. Den<br />
fortsatt gradvisa<br />
utvidgningen<br />
av EU utgör en<br />
viktig marknadsförutsättning<br />
för<br />
livsmedelsindustriella<br />
aktörer<br />
i Sverige. Den<br />
innebär att konkurrensenhårdnar<br />
ytterligare,<br />
och det tvingar<br />
Primärproducenter<br />
Konsumenter<br />
Hälso- och sjukvård<br />
svensk livsmedelsindustri att identifiera sina relativa<br />
konkurrensfördelar och utveckla nya sådana.<br />
Mat är en viktig komponent i det allmänna<br />
hälsoläget i samhället. De eskalerande kostnaderna<br />
för hälso- och sjukvård (sjukskrivnings-,<br />
behandlings- och läkemedelskostnader 7 ) motiverar<br />
ett pro-aktivt sociopolitiskt och ekonomiskt<br />
engagemang som vi idag inte ser 8,9 . Behandling<br />
av effekter av välfärdskonsumtion (framförallt<br />
hjärt-kärlsjukdomar och diabetes 2) prioriteras<br />
<strong>ned</strong> när sjukvården får allt knappare resurser 10 .<br />
Det innebär att behovet av hälsosamma livsmedel<br />
som motverkar sjukdomar och försenar tiden för<br />
Mat<br />
Media<br />
57<br />
sjukdomsinträdet ökar 11 . En parallell utveckling<br />
kan ses i analys av hälsoläget under 1980-talet i Japan.<br />
Analysen gav en tydlig bild av en krympande<br />
skara yrkesarbetande som skulle försörja en allt<br />
större andel äldre med stora hälso- och livskvalitetsförväntningar.<br />
Denna bild blev ett underlag för<br />
en långsiktig stor statlig strategisk satsning på utveckling<br />
av hälsorelaterade profylaktiska livsmedel<br />
(FOSHU). Satsningen har under 2000-talet burit<br />
frukt i form av strategisk konkurrensstyrka i patent<br />
och hälsobringande produkter som i sin tur<br />
bidrar till folkhälsan 10 .<br />
I Finland har en liknande nationell strategisk<br />
satsning gjorts på utveckling av hälsorelaterade<br />
mervärdesprodukter under 1990-talet, men av annan<br />
anledning – för att skapa konkurrensfördelar<br />
för finsk livsmedelsindustri. En liknande analys<br />
kan göras för Sverige. Eftersom såväl export av<br />
svenska livsmedel som kostnader för ohälsa stadigt<br />
ökar kan det betraktas som ett strategiskt område<br />
för forskningssatsningar.<br />
Primärproduktionen i Sverige fortsätter att förändras<br />
så att antalet enheter blir större och färre.<br />
Den idag odlade arealen 2004 täcker mer än väl de<br />
behov vi har idag även om all produktion skulle läggas<br />
om till ekologisk odling 12 menar vissa forskare,<br />
givet en förändrad genomsnittlig kost. Storskalig<br />
livsmedelsproduktion och förädling kompletteras<br />
av regional<br />
och småskalig<br />
Förädlingsindustri<br />
Handelsled<br />
Finansinstitut<br />
Politik & juridik<br />
Figur 2. Viktiga aktörer på livsmedelsarenan - nu och i framtiden. Boxen utgör en del av en<br />
formell ram för aktörerna. Hälso- och sjukvård är en indirekt aktör.<br />
produktion. Vid<br />
sidan om traditionelllivsmedelsproduktion<br />
ägnar sig lantbrukare<br />
till allt<br />
större del åt att<br />
producera biologisk<br />
råvara för<br />
läkemedels- och<br />
energiproduktion,tjänsteprodukter<br />
i form av<br />
gårdsattraktio-<br />
ner (turridning, kurser och helgboende på landet),<br />
entreprenad och specialproduktion. Utmaningen<br />
för lantbrukskooperationen (LRF och alla kooperativa<br />
livsmedelsföretag) blir att representera<br />
denna allt mer heterogena medlemsskara 13 .<br />
Den, utan tvekan, största resursen för svenskt<br />
lantbruk är tillgång till vatten och en ren miljö.<br />
Det är bara en tidsfråga innan grundvattnet i stora<br />
delar av Europa är så kontaminerat med tungmetaller<br />
och kväveföreningar och andra skadliga<br />
ämnen att dricksvatten inte är tjänligt och känslig<br />
produktion inte längre lämpar sig där 14 . Här kommer<br />
tekniker för så kallad fytosanering (växter
Change language