Ladda ned - Formas
Ladda ned - Formas
Ladda ned - Formas
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
att se nyktert på framtiden och inse att en relativt<br />
liten grupp av konsumenterna (se nischspecialisering<br />
i Wardes scenarier) faktiskt kommer att ha ett<br />
sådant förhållningssätt till livsmedel. De svenska<br />
konsumenterna är i stor utsträckning fokuserade<br />
på matens pris. Vi har inte som exempelvis i<br />
Frankrike, en matkultur som legitimerar att man<br />
spenderar en stor del av den disponibla inkomsten<br />
på mat. Med den tilltagande fokuseringen på lågprislivsmedel<br />
i Sverige är det därför rimligt att en<br />
ganska stor andel av konsumenterna år 2025 kommer<br />
att prioritera pris framför andra faktorer som<br />
ekologi eller näringsinnehåll.<br />
Blågul mat<br />
En fråga som är av stor betydelse för många<br />
svenska livsmedelsaktörer är vilken betydelse som<br />
svenskproducerad mat kommer ha om 20 år. En<br />
förutsättning för att det finns en livsmedelsproduktion<br />
i Sverige är att det finns konsumenter som<br />
efterfrågar produkterna. Här blir det avgörande<br />
att kunna behålla en stark inhemsk efterfrågan eftersom<br />
den svenska produktionen inte är särskilt<br />
konkurrenskraftig utanför landets gränser. Ibland<br />
framförs argumentet att den svenska livsmedelsindustrin<br />
ska satsa på nischprodukter som säljs till<br />
premiumpris i utlandet. Med tanke på att Sverige<br />
som land inte är särskilt förknippat med livsmedel<br />
i andra länder är det högst tveksamt om en sådan<br />
satsning kan bli en lönsam affär. Om då endast den<br />
svenska marknaden återstår för livsmedelsproducenterna<br />
är frågan i vilken utsträckning som det är<br />
möjligt att upprätthålla en stark inhemsk efterfrågan.<br />
I många länder i Europa finns det en myt om<br />
kvaliteten på det egna landets livsmedelsprodukter.<br />
Inhemskt kött exempelvis betraktas säkrare att<br />
äta och är därför är konsumenterna villiga att betala<br />
ett högre pris. Den svenska köttproduktionen<br />
är ett exempel som illustrerar hur producenterna i<br />
samarbete med handeln effektivt planterat myter<br />
om det svenska köttets förträfflighet. I en tid då<br />
säkerheten kring kött har kunnat ifrågasättas har<br />
de svenska producenterna dragit fördel av människors<br />
osäkerhet och rädsla för galna kosjukan. Myter<br />
skapade av marknadens aktörer kan som detta<br />
exempel visar vara kraftfulla och kan under lång<br />
tid ge svensktillverkade råvaror en speciell status<br />
hos svenska konsumenter.<br />
Frågan är emellertid om sådana myter kan<br />
komma att bibehållas på sikt. När det gäller säkerheten<br />
kring livsmedel håller de flesta EU-länder<br />
en så pass hög kvalitet att prisskillnaden mellan<br />
en svensk och en tysk biff knappast har något med<br />
den faktiska produktkvaliteten. Man kan tänka<br />
sig att många av de kostnadsmedvetna svenskarna<br />
successivt kommer att utforska det utländska köttet<br />
och upptäcka att de faktiskt inte blir sjuka av<br />
84<br />
att äta det. En sådan utveckling utgör ett allvarligt<br />
hot mot den svenska köttproduktionen.<br />
En annan faktor som kan förändra framtidens<br />
matkonsumtion är betydelsen av nationalstaten<br />
som identitetsbärare. I Europa går vi mot<br />
en ökad integration där skillnader mellan länder<br />
successivt tas bort. Det intensifierade samarbetet<br />
mellan länder har medfört att länder som tidigare<br />
var mentalt avlägsna inte längre framstår som så<br />
annorlunda. Den svenska traditionella husmanskosten<br />
har idag blivit uppblandad med influenser<br />
från alla världens hörn. Man talar här om att matkulturen<br />
har kreoliserats, det vill säga den har blivit<br />
uppblandad med element från andra kulturer. 7<br />
Med en ökad öppenhet för mat från andra kulturer<br />
kan man föreställa sig att konsumenter i Sverige<br />
i minskad utsträckning kommer att värdesätta<br />
svenska livsmedelsprodukter bara för att de råkar<br />
vara producerade i Sverige. Med andra ord blir det<br />
svårt att motivera varför konsumenterna ska betala<br />
ett överpris för en produkt vars tekniska kvalitet<br />
är jämställd med produkter från andra länder. Om<br />
konsumenterna i framtiden kommer att bli allt mer<br />
likgiltiga inför var maten kommer ifrån kan den<br />
svenska livsmedelsproduktionen bli kraftigt marginaliserad.<br />
Å andra sidan kan den ökande individualiseringen<br />
i samhället verka som en motvikt<br />
till denna utveckling. I takt med att samhället blir<br />
allt mer individualiserat söker sig konsumenterna<br />
efter det gemensamma i kulturen. Med en sådan<br />
utveckling är det tänkbart att konsumenterna i stigande<br />
utsträckning kommer att efterfråga lokala,<br />
regionala och nationella produkter, även om dessa<br />
prismässigt inte kan konkurrera med produkter<br />
från utlandet.<br />
För många konsumenter är inte matens ursprung<br />
idag en avgörande faktor för val av livsmedel.<br />
I stället är matens pris viktigare. Idag ser<br />
vi hur lågprisbutiker breder ut sig och det finns<br />
inget som tyder på att detta är en modenyck som<br />
snart försvinner igen. Handelns struktur är nu i<br />
omvandling och detta kommer att få konsekvenser<br />
för den mat som konsumeras. Således är det rimligt<br />
att förvänta att det även i framtiden kommer<br />
att finnas en stor grupp konsumenter som huvudsakligen<br />
fokuserar på matens pris. Framgången för<br />
lågprislivsmedel sätter stor press på livsmedelsproducenterna<br />
att producera till konkurrenskraftiga<br />
priser. Med den omkostnadsnivå som råder<br />
i Sverige blir detta en utmaning för de svenska<br />
producenterna. När livsmedelskedjorna dessutom<br />
blir större och täcker allt fler länder sätter detta ytterligare<br />
press på de små svenska livsmedelsproducenterna<br />
att växa. Fusioner och uppköp är därför<br />
högst sannolika i de kommande 20 åren.<br />
Samtidigt med att livsmedelssystemets aktörer<br />
blir allt större uppstår emellertid en marknad för