Ladda ned - Formas

Med tanke på att inte ens hälften av bakteriefloran
är identifierad i mag- och tarmkanalen så
återstår det mycket att göra. Det första är att utveckla
nya identifieringsmetoder som senare kan
användas för att undersöka detta ekosystem. Sedan
måste man försöka förstå interaktionerna, i detta
ekosystem, mellan alla faktorer som är inblandade.
Med denna bakgrund kan man fortsätta att tilllämpa
dessa nyupptäckta organismer och dra nytta
av dem inom vården och livsmedelsindustrin. Vem
vet kanske kommer ”functional food” att byta ut
en stor del av dagens läkemedel? Detta borde vara
av stort intresse för den svenska livsmedelsindustrin.
Kanske har man om 20 år hittat en eller flera
bakteriesorter som är orsaken till olika sjukdomar
och tillstånd som idag inte går att bota.
I dagens samhälle anses tillstånd som allergi,
stressrelaterade sjukdomar och fetma höra till vårt
levnadssätt i västvärlden. Alla dessa innebär ett
snabbt ökande problem för Sverige i sällskap med
andra i-länder och orsakar inte bara medicinsk oro
inom vården utan också sociala och politiska problem
i längden. Resurserna måste omfördelas på
ett helt annat sätt för att motarbeta denna negativa
utveckling i vårt samhälle.
Ett sätt att motverka denna trend är att satsa på
den nationella livsmedelsforskningen. Här krävs
det politiska åtgärder för en framgångsrik svensk
livsmedelsforskning som kan motverka dessa negativa
trender i framtiden. På samma sätt kommer
det att vara väsentligt att dessa nyskapade hälsofrämjande
livsmedel hålls på en prisnivå som är
rimlig för alla i vårt land.
Den framtida livsmedelsforskningen måste fokusera
på lösningar av problem som vi människor
själva har skapat. Bakterierna i livsmedlen har en
oumbärlig roll i detta och kan därför inte glömmas
bort i en framtidsvision.
Detta är ett av många svar för en hållbar svensk
livsmedelsproduktion som är ekonomiskt, socialt,
politiskt och ekologiskt hållbar i både ett nationellt
och internationellt perspektiv i framtiden.
Referenser
1. Holzapfel, W. H., Haberer, P., Snel, J., Schillinger, U. &
Huis in’t Veld, J. H. J. 1998. Overview of gut flora and probiotics.
Int J Food Microbiol 41: 85-101.
2. Dunne, C., O’Mahony, L., Murphy, L., Thornton, G.,
Morrissey, D., O’Halloram, S., Feeney, M., Flynn, S., Fitzgerald,
G., Daly, C., Kiely, B., O’Sullivan, G. C., Shanahan, F. &
Collins, J. K. 2001. In vitro selection criteria for probiotic bacteria
of human origin: correlation with in vivo findings. Amr J Clin
Nutr 73: S386-392.
3. Teitelbaum, J. E. & Walker, W. A. 2002. Nutritional impact
of pre- and probiotics as protective gastrointestinal organisms.
Annu Rev Nutr 22: 107-138.
4. Ouwehand, A. C., Salminen, S. & Isolauri, E. 2002. Probiotics:
an overview of beneficial effects. Antonie van Leeuwen-
51
hoek 82: 279-289.
5. Molin, G. 2001. Probiotics in foods not containing milk or
milk constituents, with special reference to Lactobacillus plantarum
299v. Amr J Clin Nutr 73: 380S-5S.
6. Ahrné, S., Nobaek, S., Jeppsson, B., Adlerberth, I., Wold,
A. & Molin, G. 1998. The normal Lactobacillus flora of healthy
human rectal and oral mucosa. J Appl Microbiol 85: 88-94.
7. Vásquez, A., Jakobsson, T., Ahrné, S., Forsum, U. & Molin,
G. 2002. Vaginal Lactobacillus flora of healthy Swedish women.
J Clin Mirobiol 40: 2746-2749.
8. Hessle, C., Hansom, Å. & Wold, A. E. 1999. Lactobacilli
from the human gastrointestinal mucosa are strong stimulators of
IL-12 production. Clin Exp Immunol 116: 276-282.
9. Gibson, G. R. & Roberfroid, M. B. 1995. Dietary modulation
of the human colonic microbiota: introducing the concept of
prebiotics. J Nutr 125: 1401-1412.
10. Lederberg, J. 2000. Infectious history. Science 288:287-293.
11. Macfarlane, G. T. & Macfarlane, S. 1997. Human colonic
microbiota: ecology, physiology and metabolic potential of intestinal
bacteria. Scan J Gastroenterol 32: S222: 3-9.
12. Naaber, P., Smidt, I., Stsepetova, J., Brilene, T., Annuk, H.,
Mikelsaar, M. 2004. Inhibition of Clostridium difficile strains by
intestinal Lactobacillus species. J Med Microbiol 53(Pt 6):551-554.
13. Kimura, K., McCartney, A., L., McConnell, M. A. &
Tannock, G. W. 1997. Analysis of fecal populations of bifidobacteria
and lactobacilli and investigation of the immunological
responses of their human hosts to the predominant strains. Appl
Environ Microbiol 63: 3394-3398.
14. Tannock, G. W. 1999. Analysis of the intestinal microflora:
a renaissance. Antonie van Leeuwenhoek 76: 265-278.
15. Vaughan, E. E., Schut, F., Heilig, H. G., Zoetendal, E. G,
de Vos, W. M. & Akkermans, A. D. 2000. A molecular view of
the intestinal ecosystem. Curr Issues Intest Microbiol 1:1-12.
16. Volker, M. 2004. Dietary modification of the intestinal
microbiota. Nut Rev 62: 235-242.
17. Martín, R., Langa, S., Reviriego, C., Jiménez, E., Marín,
M. L., Xaus, J., Fernández, L. & Rodríguez, J. M. 2003. Human
milk is a source of lactic acid bacteria for the infant gut. J Pediatrics
143: 754-758.
18. Mitsuoka, T. 1990. Bifidobacteria and their role in human
health. J Ind Microbiol 6: 263-268.
19. Mitsuoka, T. 1992. Intestinal flora and aging. Nutr Rev
50: 438-446.
20. Björkstén, B. 2004. Effects of intestinal microflora and the
environment on the development of asthma and allergy. Springer
Semin Immun 25: 257-270.
21. Kalliomaki, M. & Isolauri, E. 2003. Role of intestinal
flora in the development of allergy. Curr Opin Allergy Clin Immunol
3:15-20.
22. Strachan, D. P. 1989. Hay fever, hygiene and household
size. Br Med J 299: 1259-1260.
23. Björkstén, B., Naaber, P., Sepp, E. & Mikelsaar, M. 1999.
The intestinal microflora in allergic Estonian and Swedish 2year-old
children. Clin Exp Allergy 29:342-346.
24. Twomey, D., Ross, R. P., Ryan, M., Meaney, B. & Hill,
C. 2002. Lantibiotics produced by lactic acid bacteria: structure,
function and applications. Antonie van Leeuwenhoek 82: 165-
185.