Ladda ned - Formas
Ladda ned - Formas
Ladda ned - Formas
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ett systemanalytiskt perspektiv utgår man ifrån att<br />
helheten säger mer än summan av delarna 7 . Syftet<br />
med en studie avgör hur systemet ska avgränsas.<br />
För att få kunskap om helheten av systemet utförs<br />
först en översiktsstudie av systemet för att med utgångspunkt<br />
från den ägna sig åt de frågor som ger<br />
störst utslag på hela systemet när sedan komponenterna<br />
ska penetreras.<br />
Nu följer en beskrivning av hur den svenska<br />
livsmedelskedjans komponenter skulle kunna se ut<br />
om 20 år.<br />
Jordbruket<br />
Jordbruket har många skilda uppgifter; livsmedelsproduktion,<br />
naturvård, kulturvård och turism med<br />
mera. I denna framtidsvision behandlas jordbruket<br />
endast som livsmedelproducent. Det producerade<br />
livsmedlet anses vara syftet till att bedriva jordbruket.<br />
I framtiden kommer jordbruket att bli en underleverantör<br />
till livsmedelsindustrin. Primärproduktion<br />
kommer att ske på uppdragsbasis. Företagen<br />
som tar emot primärprodukten kommer i<br />
förväg att kontraktera de jordbruk de tycker håller<br />
högsta kvalitet på produkten, minsta möjliga miljöpåverkan,<br />
användning av bästa produktionsteknik<br />
ur produktsvinnsynpunkt och dessutom goda<br />
arbetsvillkor. Eftersom skörden eller djuren i förväg<br />
är sålda kommer den överproduktion (svinnet)<br />
som finns idag att minska. De jordbruk som inte<br />
lever upp till förädlingsföretagens kvalitetskrav<br />
och därmed inte kontrakteras kommer att förbättras<br />
eller försvinna från marknaden vilket blir en<br />
förbättring för miljö och arbetsvillkor. Problem<br />
med kontraktsodling uppstår när de kontrakterade<br />
gårdarnas produktion inte lever upp till kvalitetskraven<br />
exempelvis till följd av dålig väderlek. Ekonomiskt<br />
borde det kunna lösas med försäkringar.<br />
Problemet med råvaran kvarstår däremot för både<br />
jordbrukaren och köparen. Primärproducenten<br />
kan förhoppningsvis sälja lågkvalitetsskörden på<br />
”spotmarknaden”. Om den inte går att sälja som<br />
livsmedelsråvara eller foder är en lösning att använda<br />
skörden som energikälla. Fast när produkten<br />
inte säljs som det den är tillverkad för betraktas<br />
den som ett svinn från livsmedelssystemet vilket<br />
gör de senare alternativen till nödlösningar. Dessutom<br />
blir det problem för köparen när denne inte<br />
får leverans av råvaror med rätt kvalitet. Köparen<br />
måste ge sig ut på ”spotmarknaden” för att finna<br />
ersättningsråvara, vilket kan bli dyrt under missväxtår.<br />
I Sverige kommer vi att ägna oss främst åt<br />
kött- och mjölkproduktion. Djurhållningen kommer<br />
att bedrivas i inlandet för att förhindra övergödning<br />
av havet. Nötköttsproduktionen kommer<br />
att minska drastiskt till fördel för gris, kyckling<br />
63<br />
och vilt. Vid en jämförelse av grisköttsproduktion<br />
med liknande stallbaserad nötuppfödning visade<br />
sig grisuppfödningen vara mer energi- och arealeffektiv<br />
och dessutom orsaka väsentligt mindre<br />
utsläpp av växthusgaser. Däremot var pesticidanvändningen<br />
vid foderproduktion mer intensiv och<br />
markanvändningen mer ensidig vid produktion av<br />
gris jämfört med nötkött 8 . En nackdel med färre<br />
nötdjur kan vara att om vi vill behålla landskapet<br />
öppet behöver vi hitta alternativ till betande kossor.<br />
Vi kommer att satsa på storskalig produktion<br />
av kött från djur som trivs på våra breddgrader<br />
men är ovanliga i andra delar av världen. Ren och<br />
rådjur kommer att exporteras som delikatess med<br />
stor efterfrågan på liknande sätt som vi äter brasiliansk<br />
oxfilé. Genom vår internationellt erkända<br />
kunskap om djurhållning har vi en stor fördel på<br />
världsmarknaden gentemot andra länder av både<br />
kött och mjölkprodukter, eftersom människans<br />
rädsla för överförbara sjukdomar från djur till<br />
människa kommer att bestå. Den ökade kunskapen<br />
som innebär mindre sjukdom kommer även<br />
att minska svinnet av både kött och mjölk.<br />
Spannmålsproduktionen kommer att förändras.<br />
Vårt behov av spannmål kommer att öka eftersom<br />
ökad djurpopulation kräver mer foder.<br />
Inom Sverige kommer vi att behålla produktionen<br />
på de platser där förutsättningarna är gynnsamma<br />
och där vi har tillräcklig yta för stordrift. Vi kommer<br />
ändå att behöva importera stora kvantiteter<br />
spannmål. Transporten till Sverige kommer att<br />
ske främst med tåg och båt för vidare förädling i<br />
svensk industri.<br />
Det kommer att uppstå en konkurrenssituation<br />
om odlingsmarken. Odling av livsmedel kommer<br />
att konkurrera med odling av bioenergimaterial.<br />
En ökad efterfrågan på bioenergimaterial kommer<br />
att ske och det innebär en prisökning på denna.<br />
Eftersom samma mark används för bioenergiodling<br />
som för livsmedelsodling leder det också till<br />
en ökning av priset på odlade livsmedel. Ett ökat<br />
pris har den positiva effekt att svinnet kommer att<br />
minska eftersom svinnet då blir ekonomiskt synligt.<br />
En negativ effekt av ett ökat pris på svenska<br />
odlingsprodukter kan uppstå vid priskonkurrens<br />
med importerade produkter.<br />
Fisket<br />
För fiskprodukter är fisket den del av livsmedelskedjan<br />
som orsakar störst miljöpåverkan 9 . De<br />
största miljöförbättringsmöjligheterna finns därför<br />
i fisket. Efter landningen är minimering av<br />
svinnet den viktigaste miljöåtgärden precis som<br />
för jordbruksprodukter.<br />
Fisket skiljer sig från jordbruket genom att fisken<br />
är en begränsad resurs som är kollektivt ägd.<br />
Det betyder att fisket måste förvaltas gemensamt
Change language