Ladda ned - Formas

I Sverige bedrivs forskningen vid ett antal universitet
och institut. Frågan är om den är tillräcklig
och tillräckligt väl rustad och organiserad inför
framtiden. Kopplingen till angränsande forskningsfält,
såsom nutrition, hälsa och logistik kunde vara
tydligare. Den svenska livsmedelsforskningens internationella
kopplingar får anses vara svaga i nuläget,
trots industrins ökande internationalisering.
Den svenska livsmedelsforskningens externa
finansiering är spridd på olika statliga organ: Formas,
Fas, Vetenskapsrådet, Vinnova samt stiftelserna
Mistra och SSF. Industrins egna forskningssatsningar
inom livsmedelsområdet är blygsamma.
Enligt tillgänglig statistik ligger livsmedelssektorns
forskningssatsningar lågt i jämförelse med
andra industrisektorer.
Syfte
En livsmedelsframsyn är inte en prognos om det
framtida tillståndet. Syftet är att utifrån den svenska
livsmedelssektorn och livsmedelsforskningen som
aktiva och intressanta partners i det internationella
samarbetet utarbeta visioner och framtidsbilder.
Det är särskilt angeläget att framsynen anlägger
ett helhets- och samhällsutvecklingsperspektiv
både i dimensionen råvara-insatsvara-förädling-distribution-konsumtion
och i dimensionen
agronomi-teknik-nutrition-medicin-ekonomi.
Andra områden som framsynen bör fokusera på är
kulturella och etniska aspekter, resursanvändning,
stor- respektive småskalighet, den lokala-regionala
dimensionen, kretsloppsperspektivet samt det
multifunktionella jordbruket.
Förväntade resultat
Projektet ska resultera i en slutrapport med framtidsbilder
för det svenska livsmedelssystemet och
den svenska forskningen inom systemet livsmedel
- kost - hälsa och med idéer om hur dessa två system
bör utvecklas nationellt i det globala perspektivet.
Framtidsbilderna bör ha en tidshorisont på 20 år.
Framtidsbilderna ska utformas så att de kan
ligga till grund för de långsiktiga svenska satsningarna
på forskning inom livsmedelsområdet
och inom relaterade områden som råvaruproduktion,
kost, hälsa samt konsumentbeteenden liksom
socioekonomiska och kulturella områden.
Framtidsbilderna ska slutligen utformas så att
de kan bilda underlag till utveckling av samhällets
förhållningssätt för livsmedelssektorn och för sam-
hällets och livsmedelssektorns strategiska planering.
Projektet resulterar också i seminarier och workshops
som genomförs då arbetet i panelen har kommit
ungefär halvvägs och i samband med att slutrapporten
för projektet växer fram. Detta syftar till att engagera
aktörerna i arbetet och även att på ett tidigt stadium
förankra projektet och projektarbetets innehåll.
88
Arbetssätt
Erfarenheter från framsynsstudier gjorda nationellt
och internationellt leder till att foresight-metodiken
med fördel bör kunna användas inom livsmedelsområdet.
Back-casting-teknik eller scenario-teknik
kan komma till användning. Ett antal konferenser,
seminarier och workshops genomförs för att förankra
och engagera livsmedelssektorn i arbetet.
Omfattning och avgränsning
Studien ska omfatta produktion och konsumtion,
innefattande sambandet livsmedel-kost-hälsa och
sambanden med naturmiljön. Samhällsvetenskapliga
och humanistiska aspekter på det studerade
systemet ska framkomma genom studier av attityder,
drivkrafter, demografi, folkhälsa samt globala,
kulturella och religiösa aspekter.
Panel och referensgrupp
I en panel med 15-20 forskarstuderande, inklusive ett
antal nyligen disputerade forskare, görs merparten av
framsynsarbetet. Panelen ska ämnes- och kompetensmässigt,
geografiskt och etniskt vara sammansatt så att
kompletterande, dynamiska och stimulerande samarbeten
uppnås mellan ledamöterna. Ledamöterna i panelen
arvoderas motsvarande en månadslön.
En referensgrupp, bestående av minst 25 se-
niora personer inom livsmedelssektorn och samhället
i övrigt, bjuds in till seminarier och workshops,
där deras mer etablerade uppfattningar får
brytas mot panelens.
Rapportör och författare
Slutrapporten förväntas få stor spridning och väcka
inspiration och måste därför vara mycket väl skriven.
En erkänd vetenskapsjournalist/författare med god
kännedom om livsmedelssystemet, så väl nationellt
som internationellt, får uppdraget att i del- och slutrapporten
sammanfatta panelens arbete och förslag.
Organisation
Projektet leds av en styrgrupp som utses av Kungl.
Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA, i samråd
med finansiärerna av projektet. Styrgruppen är beställare
gentemot panelen och ansvarar för beslut i
strategiska frågor. Styrgruppen fastställer och följer
upp projektplan och budget, utser deltagare i panelen
samt fastställer slutrapporten. Projektledaren rapporterar
till styrgruppen och ansvarar för den operativa
ledningen och samordningen av panelens arbete.
Projektledaren utses av KSLA. Administration och
informationsansvar ligger på KSLA.
Projektledare är Johan Carlsten, vicerektor vid
Chalmers tekniska högskola i Göteborg, johan.
carlsten@rektor.chalmers.se
Ordförande i styrgruppen är akademiens ledamot
Annika Åhnberg, annika.ahnberg@telia.com