Ladda ned - Formas
Ladda ned - Formas
Ladda ned - Formas
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
INTAG<br />
Kött, fisk, ägg,<br />
margarin & nötter<br />
Frukt, grönsaker,<br />
gryn & spannmålsprodukter<br />
Grundförbränning<br />
Uppbyggnad &<br />
reparation<br />
Fysisk aktivitet<br />
FÖRBRÄNNING<br />
Figur 5. ”Diamantmodellen” visar hur livsmedelsintag och förbränning är relaterat till vart annat (egen modell). Intaget, den övre triangeln, bör helt enkelt<br />
inte vara större än förbränning, den undre triangeln.<br />
Konsumentpreferenser och behov utgör olika<br />
indelningsgrunder i segment som används i information<br />
och marknadsföring. Denna information<br />
syftar till att skapa profylaktisk medvetenhet om<br />
hur livsmedel är relaterade till hälsa och ohälsa 21 .<br />
Baserat på utveckling av äldre modeller, den<br />
så kallade tallriksmodellen och matpyramiden 22 ,<br />
skapas nya modeller bland annat ”diamantmodellen”<br />
(figur 5) med ”bränsle” i den övre triangeln<br />
och förbränning i den <strong>ned</strong>re. Modellen illustrerar<br />
tydligt sambandet mellan intag och förbränning.<br />
Den ger konkreta livsmedelsbilder och kan modifieras<br />
för konsumentsegment med olika behov,<br />
till exempel barn, äldre och dem som utövar hårt<br />
fysiskt arbete, för att tydligt spegla relationen mellan<br />
olika behov av intag i olika faser och aktivitetsgrader<br />
i livet.<br />
Utvecklingstrender på vägen mot<br />
2025<br />
Alla aktörer i det presenterade livsmedelssystemet<br />
ovan påverkas av klimatologiska förändringar<br />
som sätter gränser för råvaruproduktion, politiska<br />
beslut och ekonomiska förutsättningar samt sociala<br />
trender. Vägen till en ”win-win”-situation för<br />
livsmedelssystemets många aktörer i framtiden är<br />
kantad av många svåra avvägningar.<br />
En av de svåra frågorna är hur vi ska förhålla<br />
oss till de många tekniker som litet slarvigt går<br />
under benämningen ”GMO” 23 . Dessa tekniker<br />
har inneburit möjligheter och risker som skapar<br />
både förväntningar 24 och rädsla 25,26 . Åsikterna om<br />
risker och tänkbara vinningar går isär och pro-<br />
59<br />
blemet skjuts på framtiden i en försiktig avvaktan<br />
och studier av vad som händer ”over there”, i<br />
USA, där GMO synes ha fått större spelrum. Ur<br />
ett etiskt perspektiv blandas konsekvens- och pliktetik<br />
i resonemang som rättfärdigar ”det gyllene<br />
riset” (konsekvensetik) men inte kan acceptera<br />
GMO-baserade livsmedel i Sverige eller Europa<br />
(pliktetik). Få konsumenter känner till att det insulin<br />
som de flesta diabetiker använder idag är en<br />
GMO-produkt. Hit har inte den allmänna medvetenheten<br />
och debatten nått, men när den gör<br />
det kommer den tekniska begreppsapparaten att<br />
nyanseras. Det innebär att kunskapen om olika<br />
tekniker blir tydligare och härmed också vad de<br />
innebär av fördelar och risker.<br />
Tekniska framsteg möjliggör också mer individuell<br />
information om genetisk predisposition för<br />
sjukdomar och ålderskrämpor 27 . Privat medicinsk<br />
service erbjuder tjänster som innebär en möjlighet<br />
att reducera livsmedelsrelaterade hälsorisker - för<br />
de individer som har råd att betala för det. Här<br />
blir en orättvis distribution av resurser i världen<br />
som tydligast. I en del av världen ser vi en kamp<br />
för överlevnad och i en annan del av världen söker<br />
man efter medicinska åtgärder för att komma till<br />
rätta med överkonsumtionsåkommor.<br />
All ny teknik möts med skepsis och det vore<br />
oansvarigt att inte tänka igenom vägvalen ordentligt<br />
när det gäller komplicerade livsmedelsfrågor<br />
med vidhängande risk. Risk betyder dock inte bara<br />
fara och osäkerhet och något som ska undvikas till<br />
varje pris. Risk kan också exploateras och innebär<br />
en chans att tillgodogöra sig värden. En av de