Ladda ned - Formas

det under tidigt 2000-tal hög tid bryta trenden.
Det handlar inte bara om att vi ska kunna äta gott,
eller ens att äta med gott samvete. Det handlar
om att äta överhuvudtaget! Det handlar om att
erkänna det uppenbara; att världens ekonomier är
beroende av de varor och tjänster som våra ekosystem
tillhandahåller 18 . Och det beroendet kommer
att bestå. Och det handlar om det uppenbara att
ingen människa är en ö, utan vi är alla organismer
i samma ekosystem – vår biosfär. Vi bor alla i
samma hus. Och vi måste gemensamt ansvara för
att vi inte äter oss ur huset!
Varje dag möter vi nya hotbilder som får oss att
antingen ge upp, eller tänka – något måste göras!
Jag tror att för att vi ska få någon förändring till
det bättre så måste vi samlas och arbeta gemensamt
för detta. Vi måste veta vad vi vill ha, och
utifrån det formulera en vision och arbeta för att
göra den verklig. Annars kommer vi kanske bara
halvvägs, eller ännu värre; vi går åt helt fel håll.
Min framtidssyn är skriven i denna visionsanda.
Den är ingen prognos, kanske inte ens trolig om vi
inte jobbar för den. Det är en vision om en möjlig
framtid om vi samarbetar och fokuserar oss.
Referenser
1. Intergovernmental panel on Climate Change (IPCC) förutspår
en ökning av jordens medeltemperatur under 21:a århundradet
på mellan 1.4 - 5.8 °C.
2. Framtida risker, enligt International Food Policy Research
Institute (IFPRI) (2002) Reaching sustainable food security for
all by 2020 : getting the priorities and responsibilities right.
3. samt grekiska logos som betyder ”läran om”. Bonniers svenska
ordbok. (1991) Stockholm, Bonniers fakta Bokförlag AB.
4. Miljövårdsberedningens vision (2000) Tänk nytt, tänk hållbart!
– en dagligvarukedja för framtiden. ”Transportbranschen
har genomgått en stor förändring. Ny teknik på fordons- och
drivmedelssidan, som t.ex. bränsleceller och förnybar energi, har
i stort sett löst de gamla utsläppsproblemen.” ”Senast år 2025 utförs
dagligvarutransporterna till 75 procent med ekokilometer.”,
”Senast år 2025 har den totala energianvändningen i processledet
i livsmedelskedjan minskat med ca 30 procent per kg framställt
livsmedel jämfört med år 2000. Andelen fossilbaserad energi utgör
ca 20 procent av del totala.”
5. Enligt Lester R. Brown (2003) Wakeup Call on the Food
Front, Earth Policy Institute.
6. Enligt UNDP är världsbefolkningen 7.9 billioner år 2025.
Ökningen sker främst i utvecklingsländer.
7. Jorderosion, försämrad markstruktur och förlorad bördighet,
etc.
8. Enligt IFPRI är den privata sektorn, inklusive lantbruket,
viktig för utveckling av lokala och internationella handelsaktörer.
IFPRI (2002) Reaching sustainable food security for all by 2020 :
getting the priorities and responsibilities right.
9. Målet med ekologisk livsmedelsproduktion är år 2025 till
stor del redan uppnått. ”Grunden för den ekologiska produktionen
är en omsorg om naturens grundläggande funktioner
35
och global solidaritet. Målsättningen är att bedriva en långsiktigt
hållbar och ur konsumentens synvinkel förtroendegivande
produktion av livsmedel” ur Ekologiskt lantbruk – produktion
och konsumtion. Ramprogram för forskning 2004-2007. Centrum
för uthålligt lantbruk (CUL)(www.cul.slu.se)
10. Rättvisemärkt är en etisk och social märkning med fokus på
mänskliga rättigheter. När du köper Rättvisemärkt bidrar du till
en bättre och friare tillvaro för både barn och vuxna i de fattigare
delarna av världen. (www.rattvisemarkt.se) Fairtrade Labelling
Organizations International är en gemensam organisation som
uppmuntrar, stödjer och kontrollerar handeln enligt det regelverk
som finns för rättvismärkt handel. (www.fairtrade.net)
11. Nätverket Jubel Sverige vill att främja en hållbar utveckling
i de fattigaste länderna genom att bl.a. få till stånd en
avskrivning av de fattigaste ländernas utlandsskulder till en nivå
som ger förutsättningar för landet att utvecklas socialt, ekonomiskt
och ekologiskt hållbart på egna villkor. Jubelkampanjerna i
Syd ställer allt oftare frågan ”vem är skyldig vem”. De pekar bl.a.
på den stora ekologiska skuld som de rika länderna är skyldig
Syd genom ett överutnyttjande av det gemensamma miljöutrymmet
vilket leder till klimatförändringar, orättvisa handelsförhållanden
där miljökostnader inte räknas in samt stöld av genetiska
och biologiska resurser. (www.jubel.org)
12. Den fiberrika delen av jordärtskockan som växer ovan jord
används som bioenergi.
13. Inspirerat av SMART – Större andel vegetabilier, Mindre
utrymme för tomma kalorier, Andelen ekologiskt ökas, Rätt köttval,
rätt, grönsaksval samt Transportsnålt. SMART – mat för
miljö och hälsa. Centrum för Tillämpad Näringslära (CTN) i
Stockholms läns landsting står bakom kostråden. Läs mer om
SMART mat på www.sll.se
14. Robert Goodland föreslår i Environmental sustainability
in agriculture: diet matters. Ecological Economics 23 (1997)
189-200 en differentierad livsmedelsskatt för bättre hälsa och
miljö.
15. Skattepengar som sparas p.g.a. förbättrad hälsa, används
till att subventionera hälsosamma livsmedel.
16. Miljövårdsberedningens vision (2000) Tänk nytt, tänk
hållbart! – en dagligvarukedja för framtiden. ”Livsmedelsindustrins
och handelns transporter tillsammans med hushållens
inköpsresor, mätt som vägbaserade fordonskilometrar, har halverats
till år 2025.” ”Merparten av konsumenterna handlar också
allt mer dagligvaror via e-handel.”, ”Leveranser till flera hushåll i
samma bostadsområde eller samhälle samordnas.”
17. Community supported agriculture (CSA) fungerar på detta
sätt. CSA är vanligare i USA där det har sitt ursprung, men
förekommer också i Sverige. Man kan även vid arbetstoppar på
gården hjälpa till och få billigare produkter i gengäld.
18. Exempel på varor är olja, timmer, färskvatten, m.m. Exempel
på tjänster är produktion av syre, rening av vatten, pollinering,
nedbrytning av organiskt avfall, m.m.