Ladda ned - Formas

More documents

Recommendations

Info

En viktig aspekt har givetvis varit att skapa underlag för prioriteringar vad gäller forskning, utveckling och utbildning inom de berörda branscherna. Det råder ingen tvekan om att vi måste öka insatserna och ansträngningarna på det området. • Kommer vi i framtiden att äta bröd för att förebygga urinvägsinfektion? • Kommer det att bli plöjningsförbud runt Östersjön? • Kommer lägenheter att byggas utan kök? • Kommer jordbruket att bli en osjälvständig underleverantör till handeln? Se där några påståenden ur framtidsbilderna att fundera över. Det finns många fler i den här rapporten. Med rapporten vill vi i projektet ”Mat för Livet” hälsa alla varmt välkomna till framtiden. 6
Några exempel på livsmedelssektorns betydelse i olika avseenden idag ANNIKA ÅHNBERG Avsikten med projektet ”Mat för Livet” har varit att stimulera diskussionen om livsmedelssektorns framtid. En första svårighet i det sammanhanget är att avgränsa livsmedelssektorn och definiera vad vi menar med begreppet. Varje invånare i Sverige är på sätt och vis en aktör inom denna sektor. Vi konsumerar alla dagligen – flera gånger om – dess produkter. För hundra år sedan var också de flesta delaktiga i produktionen – jordbruket och senare led - eller i tillagandet av maten, en process som framför allt ägde rum i hemmet. Så sent som för femtio år sedan hade de flesta fortfarande en nära anknytning till landsbygden och jordbruket och maten lagades fortfarande huvudsakligen i hemmen. Marknaden för livsmedel var i huvudsak nationell. I dessa avseenden har samhället radikalt förändrats under de senaste decennierna. Den stora majoriteten av landets invånare bor i storstadsregionerna. Avfolkningen av landsbygden och koncentrationen till tätorter har gått långt, och fortgår fortfarande. Endast en mycket liten andel av den yrkesverksamma befolkningen är sysselsatt i jordbruket. Vi äter allt fler av våra måltider utanför hemmen. Gränserna har öppnats för såväl import som export av livsmedel. Den förändring samhället genomgått vad gäller mönster för produktion och konsumtion av livsmedel kan förleda oss att tro att livsmedelssektorn har marginaliserats och är en allt mer krympande del av samhället. Ingenting kan vara mer fel! Livsmedelssektorn har inte förlorat sin centrala betydelse, men den har förändrats. Den berör alla och finns inflätad i så gott som varje del av samhället. Kanske är det just därför som det är svårt att ”få syn på” livsmedelssektorn och förstå dess betydelse. Till livsmedelssektorn hör jordbruk, förädling och industri, den största delen av dagligvaruhandeln, restauranger och storkök. En stor del av transporterna avser livsmedel. Sedd ur ett annat perspektiv berör livsmedelssektorn viktiga aspekter av hälsa och livskvalitet. När det gäller miljöpåverkan är livsmedelssektorn betydelsefull såväl i positiv som i negativ mening. Såväl primärproduktionen som senare led ger upphov till utsläpp, som är negativa för miljön. Men jordbruket ger oss också det vackra kulturlandskapet och en effektiv förädling kan vara bra ur miljöperspektiv. 7 På den politiska nivån - såväl nationellt som internationellt - rör många åtgärder och kostnader livsmedelssektorn, jordbrukspolitiken är omfattande. Livsmedelssektorn har varit, är och kommer att förbli av central betydelse i varje människas liv. Utan anspråk på fullständighet redovisas här några uppgifter om livsmedelssektorn, vilka kan belysa sektorns betydelse i olika avseenden. • Värdet av livsmedelsexporten uppgick år 2003 till 28,1 miljarder kronor (en värdeökning med 5,4 procent mellan år 2002 och år 2003). • Värdet av livsmedelsimporten uppgick år 2003 till 53,5 miljarder kronor. • Livsmedelssektorn skapar direkt och indirekt 250 000 sysselsättningstillfällen räknat som årsarbeten. • Nio av de - av riksdagen beslutade - femton miljökvalitetsmålen har direkt koppling till jordbruket (1. Begränsad klimatpåverkan, 3. Bara naturlig försurning, 4. Giftfri miljö, 7. Ingen övergödning, 8. Levande sjöar och vattendrag, 9. Grundvatten av god kvalitet, 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård, 11. Myllrande våtmarker, 13. Ett rikt odlingslandskap). • I över 50 procent av alla yt- grund- och regnvattenprov som togs 1985–1995 påträffades rester av bekämpningsmedel. • Jordbruket är den största – av människan skapade - källan till nitrat i grundvattnet. • Livsmedelsindustrin har cirka 60 000 anställda. • Livsmedelsindustrin är den fjärde största industribranschen räknat i produktionsvärde. • Värdet av produktionen inom livsmedelssektorn – jordbruksföretagen, handelsträdgårdarna, förädlingsindustrin samt grossistleden uppgår till 130 miljarder/år, vilket motsvarar 9 procent av Sveriges industriproduktion. • Livsmedelsindustrin består av cirka 3 000 företag. • Antalet restauranger med utskänkningstillstånd uppgår till 12 000. För 25 år sedan var det 2 500. • Antalet anställda på snabbmatställen har ökat från 30 000 till 60 000 på 25 år. • De sammanlagda kostnaderna för FoU uppgår i Sverige till 3 procent av landets BNP. Av dessa resurser svarar de offentligt finansierade för cirka 25 procent och näringslivet för cirka 75 procent. • Till forskning inom livsmedelssektorn (inkl. primärproduktion) uppskattas cirka 700 miljoner kr gå per år.
Page 1 and 2: Mat för Livet - om framtidens livs
Page 3 and 4: Mat för Livet - om framtidens livs
Page 5: Förord ANNIKA ÅHNBERG Mat är liv
Page 9 and 10: Framtidskonferensen Mat för Livet
Page 11 and 12: gande avkastning per hektar av jord
Page 13 and 14: Såväl mat som landskap - eller in
Page 15 and 16: Det amerikanska vetet utgjorde näm
Page 17 and 18: gon tillverkar en vara, som en bief
Page 19 and 20: minnas att när galna-kosjukan här
Page 21 and 22: Så kan jordbruket rädda Östersj
Page 23 and 24: Det kretsloppsanpassade jordbruket
Page 25 and 26: gaser och flera andra av Sverige up
Page 27 and 28: Foto: Mats Gerentz Djuromsorg, milj
Page 29 and 30: höns samt en procent av produktion
Page 31 and 32: sistance Monitoring, SVA. Webbadres
Page 33 and 34: Resten av arealen anses inte lämpl
Page 35 and 36: det under tidigt 2000-tal hög tid
Page 37 and 38: får i oss någon onödig ”skit
Page 39 and 40: Butiken och tekniken Informationste
Page 41 and 42: som forskare ska vara försiktig. 2
Page 43 and 44: in Europe 8 ”. Det känns inte so
Page 45 and 46: dokumenterad fysiologisk, hälsobef
Page 47 and 48: äckligt mycket kunskap om vad de b
Page 49 and 50: vuxenvälling, glass, bageriprodukt
Page 51 and 52: Med tanke på att inte ens hälften
Page 53 and 54: har påverkat världsmarknaden. De
Page 55 and 56: sen på 2010-talet. Även med de ny
Page 57 and 58:
av en identitet. Vårt förhålland
Page 59 and 60:
INTAG Kött, fisk, ägg, margarin &
Page 61 and 62:
iska Hälsovårdshögskolan. Göteb
Page 63 and 64:
ett systemanalytiskt perspektiv utg
Page 65 and 66:
en produkt positivt miljömärkt sk
Page 67 and 68:
Nya attityder! CHARLOTTE ALKLINT Ur
Page 69 and 70:
också. Detta har resulterat i mind
Page 71 and 72:
I de stora koncernerna har man egna
Page 73 and 74:
Framtida förtroendekris för livsm
Page 75 and 76:
en törn då produkterna ofta inte
Page 77 and 78:
Migrating people - Migrant Health a
Page 79 and 80:
man’s diet” by the indigenous e
Page 81 and 82:
Människorna och maten ANDERS BENGT
Page 83 and 84:
nischspecialisering gastroanomi kol
Page 85 and 86:
nischaktörer. För en mindre grupp
Page 87 and 88:
Projektplan En vision för framtide
Page 89 and 90:
Resultatspridning Eftersom syftet m
Page 91 and 92:
och Lena Rimsten deltog med sina fr
Page 93 and 94:
Projektdeltagare Forskarpanel (5 m
Page 96:
Mat är livsmedel i ordets egentlig
show all

Ladda ned - Formas

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?