Ladda ned - Formas
Ladda ned - Formas
Ladda ned - Formas
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Förord<br />
ANNIKA ÅHNBERG<br />
Mat är livsmedel i ordets egentliga mening, medel<br />
för livet. Att inte ha mat är att vara hotad till livet.<br />
Med detta hot konstant närvarande lever nu<br />
840 miljoner människor på jorden. Att ha mat<br />
kan också det vara ett hot. Idag får vi ofta höra att<br />
överflödet på mat, överkonsumtionen är ett större<br />
hot mot människors liv och hälsa än bristen. Här i<br />
Sverige visar studier att antalet skolbarn med övervikt<br />
har fördubblats de senaste femton åren. Vart<br />
femte barn är överviktigt och ett av tjugofem lider<br />
av så kraftig övervikt att det definieras som fetma.<br />
Ingen kan ha undgått den massiva informationen<br />
om nödvändigheten av rätt kost och motion.<br />
Diskussionen är intensiv, men har ännu inte satt<br />
spår i verkligheten, i alla fall inte i form av mätbara<br />
förändringar. Även när det gäller svälten går<br />
utvecklingen åt fel håll. Under ett antal decennier<br />
har svälten minskat. Visserligen har minskningen<br />
gått alldeles för långsamt, men den har ändå minskat.<br />
Men år 2003 rapporterade WFP, World Food<br />
Programme, att antalet svältande ökade från 815<br />
miljoner människor till 840 miljoner människor.<br />
Mellan de här båda huvudproblemen – extremerna<br />
när det gäller människan och maten - finns ett brett<br />
spektrum av företeelser, processer och aktörer kopplade<br />
till livsmedel. Det finns möjligheter och det finns<br />
problem. Så gott som varje sektor i vårt samhälle är på<br />
något sätt kopplad till livsmedelssektorn.<br />
Och de olika delarna av livsmedelssektorn har<br />
betydelse långt utanför själva livsmedelsproduktionen<br />
och konsumtionen. Råvaruproduktionen,<br />
jordbruket har exempelvis stor betydelse för vår<br />
upplevelse av landskapet och därmed för det vi<br />
kallar upplevelseindustrin. Och när Tina eller någon<br />
annan av våra många framgångsrika kockar<br />
lanserar ett nytt recept i TV så får det betydelse<br />
för detaljhandeln. Genom samhällsutvecklingen,<br />
och genom våra dagliga liv går livsmedelsproduktionen<br />
och konsumtionen som en central rörelse,<br />
som så mycket utgår från och kretsar kring. Detta<br />
är så självklart att vi knappt ens märker det. I vårt<br />
hörn av världen är maten så självklart närvarande<br />
när vi vill ha den att den bara slinker ner utan att<br />
vi tänker på det. Kanske är det därför som vi så<br />
ofta förleds till att <strong>ned</strong>värdera livsmedelssektorns<br />
betydelse? Men maten i sig och processer och företeelser<br />
kopplade till den är centrala. Det betyder<br />
också att vi genom att påverka livsmedelssystemet<br />
kan påverka hela samhället. ”En bättre värld<br />
kan börja i köket”, som en av forskarna i den här<br />
rapporten skriver. Dessvärre kan även en sämre<br />
5<br />
värld göra det. Och det är därför som projektet<br />
”Mat för Livet” är så viktigt. Idén till projektet har<br />
funnits länge, framför allt hos Kungliga Skogs- och<br />
Lantbruksakademien, KSLA, som har fungerat<br />
som plattform för projektet och hos forskningsrådet<br />
<strong>Formas</strong>, som är huvudfinansiär. Från dessa aktörer<br />
har initiativet kommit. Övriga finansiärer är Stiftelsen<br />
Lantbruksforskning och Livsmedelsindustrierna.<br />
Under 2003 tog diskussionerna fart och<br />
mot slutet av det året fanns idéerna uttryckta i en<br />
projektplan. Syftet med projektet har varit att: ”utifrån<br />
den svenska livsmedelssektorn och livsmedelsforskningen<br />
som aktiva och intressanta partners i<br />
det internationella samarbetet utarbeta visioner och<br />
framtidsbilder”. Men syftet har inte varit att göra en<br />
prognos för den framtida utvecklingen. Projektplanen<br />
finns återgiven i den här rapporten. Projektets<br />
organisation med styrgrupp, projektgrupp och referensgrupp<br />
framgår av rapporten.<br />
Avsikten har varit att få med hela kedjan från råvaruproduktion<br />
till konsumtion och hela samhället<br />
från nutrition till ekonomi. Det är naturligtvis en<br />
omöjlighet, men det holistiska förhållningssättet<br />
är viktigt. Det är samhällsutvecklingen i bredare<br />
mening vi vill belysa. Projektet har inneburit att en<br />
panel av forskare från olika discipliner formulerat<br />
sina framtidsbilder. Det är dessa framtidsbilder,<br />
som nu finns samlade i denna rapport.<br />
Verksamheten förbereddes under 2003 och kom<br />
igång våren 2004. Forskarpanelen träffades i seminarier<br />
tillsammans med projektgruppen. Under<br />
sommaren skrevs de preliminära framtidsbilderna.<br />
Under hösten och vintern presenterades tankarna<br />
kring framtiden vid många olika tillfällen. Diskussionens<br />
vågor gick höga och som ett resultat av<br />
den processen har framtidsbilderna utvecklats och<br />
föreligger här i slutliga versioner.<br />
Den 22 april år 2005 presenteras projektet på<br />
framtidskonferensen ”Mat för Livet – Vem har ansvar?”<br />
Konferensen äger rum i samband med vetenskapsfestivalen<br />
i Göteborg. Utöver denna slutrapport<br />
har Peter Sylwan uppdraget att skriva en populärvetenskaplig<br />
essä, med avstamp i framtidsbilderna och<br />
projektet i övrigt. Vår förhoppning är att diskussionen<br />
kring framtidsfrågorna ska leva vidare efter framtidskonferensen.<br />
Syftet har inte varit att nå konsensus. Vi<br />
har sökt den levande debatten kring framtiden. Ambitionen<br />
med projektet har varit att stärka det framtidsinriktade<br />
arbetet på företag, hos myndigheter och<br />
i organisationer och att därigenom öka intresset för<br />
långsiktighet och framförhållning.
Change language