Ladda ned - Formas

• FORMAS anslog år 2002 15 mkr till livsmedelsforskning
och år 2003 uppgick anslaget till
10 mkr.
• VINNOVAs stöd till livsmedelsrelaterad
forskning uppgick år 2002 till 42 mkr och år 2003
till 40 mkr.
• Forskningsstiftelserna SSF och MISTRA
har till och med år 2004 stött livsmedelsforskning
med 30 mkr/år.
• Den sammanlagda offentliga finansieringen
via råd och forskningsstiftelser uppgick år 2002
till 77 mkr och år 2003 till 80 mkr.
• Sjukvårdskostnaderna för fetma och sjukdomar
relaterade till fetma beräknas till tre miljarder
kronor/år i Sverige.
• En människa konsumerar under sin livstid
mer än 50 ton mat och dryck.
• Två miljoner människor i Sverige lever i ensamhushåll,
en fördubbling på 20 år.
• Konsumtionen av frukt och grönt ökade med
18 procent 1997–2001. Konsumtionen av rotfrukter
minskade under samma period med 11 procent.
• År 2002 uppgick matkostnaderna/hushåll
till 45 800 kronor.
• 45 procent av konsumenterna åker alltid bil
när de handlar.
• Högst 20 procent av den vuxna befolkningen
konsumerar den rekommenderade mängden frukt
och grönt det vill säga 500 gram/dag.
• Fem procent av befolkningen är vegetarianer.
Högst är andelen - 11 procent - i åldersgruppen
15–29 år.
• Mer än 40 procent av hushållens matkostnader
avser så kallade tomma kalorier.
• År 2003 använde hushållen 13,3 procent av
hushållsintäkterna till inköp av livsmedel, det vill
säga 150 miljarder kronor.
• Den svenska marknaden för ekologiska produkter
uppskattas till cirka tre miljarder per år.
• År 2003 användes 5 procent av intäkterna - 60
miljarder kronor - till inköp av mat på restaurang.
• År 2004 konsumerade varje invånare 800 kg
mat och dryck, en ökning av den årliga konsumtionen
med 40 kg på tio år.
• 40 procent av maten vi äter är importerad.
• Parti- och detaljhandelns andel av BNP var
år 2001 12,6 procent.
• Den interna forskningsbudgeten inom parti-
och detaljhandeln utgör 9 respektive 10 procent av
motsvarande forskningsbudgetar inom transportsektorn
och läkemedelsindustrin.
• Antalet sysselsatta inom jordbruket var enligt
SCB år 2000 48 002.
• Antalet sysselsatta inom hotell-, restaurang- och
cateringverksamheter var år 2000 enligt SCB 95 235.
• Den KRAV-godkända arealen (godkänd areal
och areal i karens) uppgick år 2003 till 225 776 ha.
8
• 75 procent av dagligvarukonsumtionen utgörs
av livsmedel.
Detta myller av siffror och uppgifter ger anledning
till en reflektion och en fråga. Reflektionen först:
Livsmedelssektorn har en avgörande betydelse i
vårt lands ekonomi, för sysselsättningen i landet,
för människors hälsa och välbefinnande samt för
miljön. Den har också betydelse i den globala utvecklingen.
Frågan blir då: Speglas denna sektors
avgörande betydelse i nuet och i framtiden i de resurser
vi avsätter för att utveckla den?
Referenser
Maten och folkhälsan (KSLA)
Tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft i en mer konkurrensutsatt
livsmedelsmarknad, utlysning av ett treårigt forskningsprogram
( Svensk dagligvaruhandel, Livsmedelsföretagen,
FORMAS, VINNOVA, dagligvaruleverantörers förbund.
Nationellt forskningsprogram för livsmedel (FORMAS)
Dialogen Framtida Handel – för en hållbar handel med dagligvaror.
(Naturvårdsverket)
Fakta om maten och miljön (Naturvårdsverket)
HUI forskningsrapport S95 2004 (HUI)
Övrig statistik (SCB, RAMS, HUI, Jordbruksverket, KRAV,
Demeterförbundet, Svensk Dagligvaruhandel, Utrikeshandelsstatistik)