Rapporten - Kirjastot.fi

More documents

Recommendations

Info

Det kan vara skäl att upprepa Tom as Rönström s form ulering: ”Läraren har det prim ära ansvaret för att litteraturläsningen utvecklas och kom m er att om fatta alla elever i klassen. Läraren vet vad eleverna har för intressen och vilka starka och svaga sidor de har. Bibliotekarien har kunskapen om läm pliga böcker inom olika intresseom råden, har läst m ånga av dem och kan förm edla dem genom biblioteket. Det läsfräm jande arbetet kräver näm ligen goda kunskaper om barn- och ungdom slitteraturen. Läraren hinner inte läsa alla bra böcker som kan användas i läsundervisningen. Därför är det nödvändigt m ed ett sam arbete m ed en bibliotekarie som har överblick över litteraturen och som har läst de flesta av de aktuella titlarna. Ett skolbibliotek/ folkbibliotek m ed ett bra bokbestånd och goda personalresurser är helt enkelt en nödvändig sam arbetspart. Det är det nära sam arbetet m ellan läraren, bibliotekarien och eleverna som ger resultat.” Den tekniska utvecklingen är snabb idag. Hela det finländska sam hället har gått in för en datorisering på alla om råden. De flesta skolor har datorer som är anslutna till I nternet. Den fysiska utrustningen finns, m en m ånga gånger är det bara en del av lärarna som har fått utbildning i hur datorerna kan användas. I nom den m oderna biblioteksverksam heten är datorerna en del av vardagen, personalens arbetsredskap. De allm änna biblioteken kunde m ed fördel dela m ed sig av sin kunskap om datorn som sökredskap. Varje kom m un, skola och bibliotek i Svenskfinland har sina egna verksam hetsförutsättningar och resurser. Också graden av engagem ang varierar. För att skolan ska kunna svara på frågan hur den vill ha biblioteksfrågan ordnad fordras kunskap om det m oderna bibliotekets m öjligheter. Bibliotekarierna borde presentera bibliotekstekniken m ed databaser, sökprogram och webbresurser. I nom biblioteken blir personalen lätt ”hem m ablind” för sitt eget arbete, det fordras ett nytt tänkande så att m an går ut och berättar om bibliotekets arbetsm etoder och eget kunnande. Bibliotekariernas arbete m åste synliggöras och presenteras för lärarna. Lärarna borde å sin sida fram föra sina önskem ål, tankar och idéer om sam arbete m ed biblioteket. En dialog m ellan lärare och bibliotekarier kunde resultera i en lokalt uppgjord strategi för sam arbetet m ellan skol- och bibliotekssektorerna på orten. 102
Det så kallade ”kollektiva m edvetandet” inom skola och bibliotek borde förberedas på de m öjligheter som redan finns inom räckhåll och på nya praktiska tilläm pningar som inom en snar fram tid realiseras inom bibliotekssektorn. Först därefter har m an goda förutsättningar att svara på frågan om vilka satsningar som bör göras på skolbiblioteket och/ eller på sam arbete m ed kom m unens/ stadens bibliotek. En satsning kräver ekonom iska resurser, hur och vilka instanser är beredda att satsa? Steget från ”två sm å skåp” till ett kunskapscentrum kan kännas stort! Läraren är den pedagogiska experten och känner sina elever. Bibliotekarien å sin sida är inform ationsexpert. Dessa yrkeskategorier borde slå sam m an sina kunskaper och utarbeta undervisningsform er i inform ationssökning för eleverna. I dag är elevens sökarbete ofta en dold process för lärarna. Det forskningsarbete eleven utför fr.o.m . tilldelad uppgift tills resultatet är klart innehåller flera steg som är både intressanta och betydelsefulla. Ett prydligt svar på en uppgift avslöjar inte alltid elevens arbetsinsats. Ett forskningsresultat kan vara negativt i den m eningen att inget direkt svar står att finna, fastän ett stort sökarbete har blivit gjort. Även själva sökarbetet borde kunna dokum enteras och redovisas! Det finns flera pedagogiska m odeller för inform ationssökning, m en det bästa vore att lärare och bibliotekarier tillsam m ans utarbetade fungerande m odeller, anpassade till egna lokala förhållanden. En strategi som beaktar barnens och ungdom arnas förm åga att ta fram inform ation, läsa, tolka och reflektera sam t idka källkritik. Ett förbättrat sam arbete m ellan skol- och bibliotekssektorn kräver förarbete. I nom varje kom m un eller stad borde sam arbetsfrågan diskuteras och riktlinjer dras. Det behövs fackutbildad personal för detta utredningsarbete. Kostnaderna bör fördelas rättvist m ellan intressenterna, skola och bibliotek. I första hand kunde projektbidrag vara att föredra, i förlängningen fordras m era långsiktiga lösningar. 103
Page 1 and 2:
1. Kartläggningens bakgrund i litt
Page 3 and 4:
Biblioteket är en m ycket betydels
Page 5 and 6:
2. Genom förandet av kartläggning
Page 7 and 8:
Skolorna m ed åk 7 - 9 är oftast
Page 9 and 10:
Skolorna m ed åk 7 - 9 ligger i al
Page 11 and 12:
4. Skolbiblioteket 4 .1 Skolbibliot
Page 13 and 14:
I de svenska skolorna förekom m er
Page 15 and 16:
Åtta skolor näm ner att bibliotek
Page 17 and 18:
Exem pel: ”2 tim m ar/ vecka m ed
Page 19 and 20:
4 .3 . Skolbibliotekets storlek Ett
Page 21 and 22:
4 .4 . Skolbibliotekets placering i
Page 23 and 24:
5. Skolbibliotekets m edia 5 .1 Bok
Page 25 and 26:
60 skolor m ed åk 1 - 6 eller 30%
Page 27 and 28:
5 .3 Andra m edier i skolbiblioteke
Page 29 and 30:
5 .4 Använda m edel för skolbibli
Page 31 and 32:
Tabell 1 7 . Medieanslaget ( m k/ e
Page 33 and 34:
Knappt hälften av skolorna kunde a
Page 35 and 36:
De 23 skolor som har allm änt bibl
Page 37 and 38:
Donationer och gåvor Donationer oc
Page 39 and 40:
5 .7 Boksam lingens aktualitet Bely
Page 41 and 42:
Några skolkom m entarer: ”Vi har
Page 43 and 44:
Klassuppsättningar är vanligare f
Page 45 and 46:
Tabell 2 5 . Typ av skolbibliot ek
Page 47 and 48:
6. Skolbibliotekets tekniska sköts
Page 49 and 50:
I stället för en utlåningssiffra
Page 51 and 52: Vissa skolor skriver att lånen int
Page 53 and 54: Svaren fördelade sig på följande
Page 55 and 56: Om m an tittar på hurdan typ av sk
Page 57 and 58: Svaren fördelade sig på följande
Page 59 and 60: Kotka Svenska Sam skola näm ner at
Page 61 and 62: Detroit-system et är ett pålitlig
Page 63 and 64: 7. Biblioteksverksam het Det finns
Page 65 and 66: Antalet skolor som svarade på frå
Page 67 and 68: ”I allm änna m ål för litterat
Page 69 and 70: ”Vi betonar litteraturens roll i
Page 71 and 72: Därem ot är det m era ovanligt at
Page 73 and 74: En skola i Nyland konstaterar att b
Page 75 and 76: 7 .3 Handledning i inform ationssö
Page 77 and 78: Det finns också skolor m ed schem
Page 79 and 80: Övernäs skola i Marieham n är et
Page 81 and 82: Tillsam m ans m ed utom stående sa
Page 83 and 84: Tabell 3 7 . Önskem ål om sam arb
Page 85 and 86: Av de tjugotre skolor som har ett f
Page 87 and 88: Av svaren att döm a fungerar inte
Page 89 and 90: ”Vi vill gärna att bibliotekarie
Page 91 and 92: Klassbesök där konsten att söka
Page 93 and 94: Brist på personal i biblioteket Br
Page 95 and 96: 8. Visioner I Bittis-enkätens avsl
Page 97 and 98: 6. Mer kurser om inform ationssökn
Page 99 and 100: Förverkligandet av visionen inneb
Page 101: 9. Slutsatser, tankar inför fram t
show all

Rapporten - Kirjastot.fi

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?