Nya emissionskrav för dieselmotorer - en katalysator för ... - Vinnova

dyrbara lösningen som vinner. Men förutsättningarna kan variera mellan
olika typer av marknader (jfr. Utterback, 1996).
Med innovationsteoretisk terminologi kan man säga att den
teknikutveckling vi här studerar väl kan fångas med begreppsparet variety
och selection: Vi har å ena sidan en teknikgenererande process –
huvudsakligen inom företag och forskningsinstitutioner - som skapar variety
och å den andra en kravformande marknad och politiknivå som skapar
selection (jfr. Nelson, Richard & Winter 1982). Kravformningsprocessen
har bla beskrivits av Hollander (1995) som ofta långsam, men uthållig och
som en viktig kraft för teknisk utveckling. Inte sällan inleds selektionsprocessen
långt innan teknikerna når marknaden, dvs i de kulturella och
politiska processer som kan benämnas protomarknader (jfr. Coombs, et al,
2001).
Vad gäller teknikutvecklingens kontext kan vi inledningsvis notera den
territoriella dimension som står i fokus inte minst i
innovations/teknikpolitiska sammanhang. De aktörer vi granskar i denna
studie är väsentligen belägna inom det tunga mellansvenska industribälte
där 60% av all vår tillverkningsindustri är lokaliserad och än större andel av
fordonsindustrin. Vi kan här således urskilja en regional såväl som en
nationell analysnivå. Flera forskningsansatser – med stor familjelikhet - är
relevanta i detta sammanhang. Klusteransatser med rötter i Porters analyser
är en sådan tradition (jfr. Porter, 1990). Innovationssystemsansatser –
regionala såväl som nationella – är en annan (jfr. Edquist, 1997).
Inte minst innovationssystemansatsen är populär; VINNOVA har ju sitt
namn efter den. Inte desto mindre bör man vara uppmärksam på att man inte
självklart meningsfullt kan urskilja – och kanske än mindre bidra till att
upprätta - ett regionalt eller nationellt innovationssystem bara för att ett
antal aktörer råkar vara lokaliserade i mellansvensk industribygd (jfr.
Miettinen, 2002).
Erik Dahméns begrepp utvecklingsblock förefaller relevanta i vårt
analytiska sammanhang. I Schumpetersk anda betonar Dahmén den
dynamik som uppträder till följd av de obalanser som ständigt skapas i det
industriella systemet och ur ambitionerna att jämna ut dessa. Den ännu
otillfredsställande emissionshanteringen inom dieselteknologin kan ses som
en sådan obalans även om man lika gärna kan betrakta den som en reverse
salient (ung. ”lokal motgång”) i Hughes mening (Hughes, 1992). Dahméns
utvecklingsblock har ingen explicit eller ens nödvändig territoriell koppling:
obalanserna kan uppträda över hela ekonomin. Även om Dahmén i
praktiken föreställde sig en svensk ekonomi är det snarast en empirisk fråga
över vilken yta som systemet verkar (jfr. Laestadius, 2005).
9