Nya emissionskrav för dieselmotorer - en katalysator för ... - Vinnova
Nya emissionskrav för dieselmotorer - en katalysator för ... - Vinnova
Nya emissionskrav för dieselmotorer - en katalysator för ... - Vinnova
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>en</strong>sinransonering som ett av medl<strong>en</strong> som föreslogs av USEPA, USAs<br />
Naturvårdsverk, för att nå de lagstiftade värd<strong>en</strong>a för luftmiljö. När<br />
trevägs<strong>katalysator</strong>n infördes i hela USA, föregicks de nya krav<strong>en</strong> av mer än<br />
ett dec<strong>en</strong>nium av samhällsdebatt och rättegångar mellan federala och lokala<br />
myndigheter, bilindustri och miljöorganisationer (Grad, 1975). Teknik<strong>en</strong><br />
utvecklades i olika steg. Katalysatorn blev tillgänglig som alternativ som<br />
följd av dels erfar<strong>en</strong>heter från <strong>katalysator</strong>tillverkning från<br />
petroleumindustrin, dels från kemiindustrin (Bauner, 2005a). Dessutom<br />
nyttiggjordes naturligtvis ny kunskap inom förbränningsmotorteknik<strong>en</strong>.<br />
Sv<strong>en</strong>sk fordonsindustri spelade <strong>en</strong> viktig roll i och med samarbetet med<br />
tyska mekatronikföretaget Bosch och <strong>katalysator</strong>tillverkar<strong>en</strong> Engelhard från<br />
USA. Tillsammans utvecklade de <strong>en</strong> applikation av trevägs<strong>katalysator</strong>n som<br />
var funktionell och hållbar, och Volvo kunde 1976 som första<br />
fordonstillverkare off<strong>en</strong>tliggöra serieproduktion av personbilar med<br />
trevägs<strong>katalysator</strong> inför lagkrav<strong>en</strong> i Kaliforni<strong>en</strong>. Det ledde till att Volvos<br />
ansvariga för s<strong>en</strong>at<strong>en</strong> i USA fick förklara hur sv<strong>en</strong>sk bilindustri klarat det<br />
som USAs industri förklarat icke görligt.<br />
Japans arbete för r<strong>en</strong> luft började också på 1960-talet. 1964 deklarerade d<strong>en</strong><br />
nye premiärministern Eisaku Sato att ”eftersom utsläpp från industrin är <strong>en</strong><br />
störning i d<strong>en</strong> ekonomiska tillväxt<strong>en</strong> kommer detta att korrigeras grundligt”<br />
(EAJ, 1975). Insatserna kom igång under 1970talet, efter ett antal publika<br />
miljötragedier som relaterades till städernas luftkvalitet. En statlig<br />
kommission fann att tillverkarna satsat på olika tekniker inför årsskiftet<br />
1975/76, det ursprungliga datumet för införande av hårdare krav både på<br />
CO, HC och NOx. Industrin var dock inte redo som helhet och införandet<br />
sköts upp till 1978.<br />
Bly som tillsats till b<strong>en</strong>sin ansågs ha bidragit till skadorna och fasades ut<br />
från 1974. Blyfri b<strong>en</strong>sin var (och är) ett krav för att <strong>en</strong> trevägs<strong>katalysator</strong><br />
skall fungera. Japan tog till sig kravnivåerna som formulerats i USA av<br />
s<strong>en</strong>atorn Muskie och var först med lagkrav som medförde introduktion av<br />
trevägs<strong>katalysator</strong>n 1978. I USA fasades blyfri b<strong>en</strong>sin ut i första hand för att<br />
möjliggöra introduktion av trevägs<strong>katalysator</strong>n. När de tre stora<br />
fordonstillverkarna hade beslutat att trevägs<strong>katalysator</strong>n var rätt väg att<br />
möta de annalkande lagkrav<strong>en</strong> utsågs GMs dåvarande chef Edward Cole att<br />
leda arbetet med att övertyga b<strong>en</strong>sinbolag<strong>en</strong> att bly inte skulle tillsättas. Att<br />
hitta <strong>en</strong> effektiv och billig sammansättning av högoktanig b<strong>en</strong>sin som inte<br />
innehöll bly var inte lätt, och starka ekonomiska krafter ledde till <strong>en</strong><br />
långsam utfasning av bly, påbörjad 1972 och avslutad först 1996 (Mondt,<br />
2000).<br />
48
Change language