Nya emissionskrav för dieselmotorer - en katalysator för ... - Vinnova

funktioner mer än detaljer och enskilda komponenter har multinationella
underleverantörer som Faurecia, Delphi och Visteon tagit över flera av de
svenska tillverkande underleverantörerna. Uppköpen är i många fall en del
av en strategi att verka globalt.
I det följande beskrivs de ”publika” klusterbildningar som bedöms vara av
vikt för utvecklingen. Förutom klustrena beskrivs inga företag specifikt,
utan de typer av etableringar (även om det bara är ett företag per typ för
vissa typer) som finns i Sverige följer därefter.
Kompetenscentrum för Katalys, KCK, har en särställning inom det område
som denna rapport omfattar. Medlemmarna är Volvo Technology, Saab
Automobile Powertrain, Akzo Nobel Catalyst, Perstorp AB, Johnson
Matthey CSD, AVL-MTC AB och Svenska Rymdbolaget.
Medlemsavdelningarna på Chalmers är Ytfysik, Kemisk fysik samt Kemisk
Reaktionsteknik. Energimyndigheten (STEM) är bidragande myndighet.
Finansiellt bidrar STEM med ca 50 % (6 MSEK) och industrin med lika
mycket. Kompetenscentret står för en stor kunskapsuppbyggnad inom
området med fokus som ligger nära de inför denna rapport intervjuade
företagen. Dock har de intervjuade utanför universitetsstäderna inte angett
att de har, eller haft nytta av, kompetenscentrets aktiviteter. KCK fullbordar
i juni nästa år sitt tionde verksamhetsår, vilket var den tid under vilken
myndigheten uttalat skulle stödja verksamheten. Vid en utvärdering 2003
fick centret mycket goda vitsord och sades ligga i världsklass vad gäller
forskningsverksamheten (Baras et al, 2003). En omstöpning av Sveriges
sexton forskningsinstitut är dock i vardande. Instituten ska omgrupperas till
fyra för att stärka den internationella konkurrenskraften. Industrigrenarna
Verkstad, Skog, IT och Elektronik anses värda att satsa på. Det är inte klart
hur detta kommer att påverka KCK.
S-SENCE, Kompetenscentrum för bio- och kemisk sensorvetenskap och
teknologi, vid Linköpings Universitet arbetar med flera projekt som syftar
till att utveckla teknik för att klara kommande emissionskrav, bl a sensorer
som detekterar ammoniakslip, en viktig applikation för SCR.
Inom Gröna Bilen har ett projektområde kallat EGT-Avgasefterbehandling
definierats. Fem projekt genomförs i programmet och inkluderar
fordonstillverkarna (Volvo och Scania) samt två komponentleverantörer. I
en utvärdering av Gröna Bilen (Persson et al, 2003) anges bl a att projekten
har hög miljörelevans men vara ”måttligt nyskapande”. Informationsutbytet
mellan de olika projekten sägs vara i princip obefintlig, men utvärderarna
ser möjligheter till ökad horisontell kommunikation, programkonferenser
och mer samverkan.
36