Nya emissionskrav för dieselmotorer - en katalysator för ... - Vinnova

logik är modern fordonstillverkning ett gigantiskt läggspel omfattande
produktutveckling, produktionsorganisation och marknadsarbete på en
global marknad. I detta sammanhang är avancerad AEB för dieselfordon en
relativt ung och kraftigt växande marknad för aktörer som har innovativa
lösningar. Liksom i fallstudie 6.3 kan tekniken med potential säljas till ett
företag som kan anpassa och utveckla produktionen för de kvantiteter som
kan komma ifråga. Det är också möjligt för ett fristående utvecklingsföretag
att ta företaget vidare mot egen produktionskapacitet eller köpa upp
legokapacitet för att erbjuda komponenter åt fordonstillverkare och
operatörer. När det gäller fordonstillverkare som kundgrupp krävs dock
kapacitet att dela på utvecklingsarbetet, om inte teknikpotentialen är mycket
stor.
Det kan, ytligt sett, verka som om avgasefterbehandlingssystem bara är
intressanta för att få tillträde på en reglerad marknad och annars bara en
belastning för fordonstillverkaren. Två företeelser talar dock för AEB som
en viktig del av framtida fordons- och motortillverkning:
För det första, i och med att nya lagkrav är en av de frågor som främst driver
FoU inom fordonsindustrin så kommer en jämförelsevis stor del av den nya
teknik som kommer ur forskningen att vara relaterad till lägre emissioner,
lägre förbrukning och produktionstekniska förbättringar med avsikt att
minska miljöbelastningen. För att utveckla egen kommersiell potential och
inte minst se den kommersiella potentialen i andras forskning (Cohen &
Levinthal, 1989) måste stora fordonstillverkare själva bedriva forskning
inom området. Steget mellan emissionsnivåerna för Euro IV och Euro V
kan vara ointressanta för de flesta användare, men förändringar i
bränsleförbrukningen för en viss motorstorlek kommer att följas noga av
såväl kunder som konkurrenter och kan antas ge utslag på försäljningen.
Genom forskning för att reducera emissioner har innovationer som sänkt
bensinförbrukningen och förbättrat drivlinan på många olika punkter först
provats och sedan införts.
Genom globaliseringen av fordonsindustrin, inte minst inom
underleverantörsbranschen, har många länkar brutits mellan olika delar av
den kompetens som finns bland landets underleverantörer, forskare och
fordonstillverkare. Många aktörer i landet, som tidigare sålt direkt till
svenska fordonstillverkare, agerar idag i högre utsträckning som ett av
många produktionsenheter för ett internationellt företag och därmed
reduceras kundkontakten. Man skulle kunna hävda att om det någonsin
funnits något ”nationellt innovationssystem” så har det försvagats,
åtminstone relativt det internationella, genom den ökande globaliseringen.
Det finns därför behov av att dagens och kommande aktörer får möjlighet
att vidmakthålla den ”nerv” som tidigare fanns direkt mot den svenska
kunden. Här har Sverige sannolikt ett försprång i och med de väl etablerade
59