Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

• Litterära termer och begrepp
• God och allsidig språklig förmåga ligger som en förutsättning för studierna.
Språket vidareutvecklas till en allt högre och mer offentligt krävande nivå under
bildningens gång.
• Krävande bildningsideal.
Det ”lägre” svenskämnet beskrivs som:
• Elevcentrerat
• Motivationsinriktat
• Temastudier
• Basfärdighetsträning
Malmgren konstaterar vidare att utvecklingen och förändringarna under de efterföljande
30 åren inte varit särkilt intensiv, trots den häftiga debatten. Hennes
sammanfattning av debatten blir:
När ett nytt millennium står för dörren, är det dags att låta cirkeln
sluta sig och knyta an där vi började. Problemen från 1970 är inte
lösta. Det gäller kraven på ämnets helhet, det gäller hur man skapar
en meningsfull undervisning, det gäller traderingen och fastställandet
av kulturarvet, det gäller ämnets status, identitet och legitimering, det
gäller betygens och läromedlens styrande funktion, det gäller de centrala
provens funktion och utformning, det gäller svensklärarnas fortbildning
och arbetsbörda. (Malmgren, 1999: 114)
Lpf 94 –kursplanen i svenska 2004
Under rubriken Ämnets syfte lyfts i Lpf 94 kanske tydligast fram det som anses vara
det centrala med svenskämnet i gymnasieskolan, nämligen personlighetsutveckling,
kreativitet, samt utveckling av kritisk-analytisk förmåga, vilket sammantaget
skall bidra till framgång i studier och samhällsliv.
Utbildningen i ämnet svenska syftar till att hos eleverna stärka den
personliga och kulturella identiteten, att utveckla tänkandet, kreativiteten
och förmågan till analys och ställningstagande. Den syftar vidare
till att bidra till framgång i studierna och förmågan att kommunicera
med andra. (www.skolverket.se, 2004-02-24)
I den fortsatta texten betonas ytterligare den personliga utvecklingen och mognaden
samt den personliga och kulturella identiteten, liksom förståelsen och
181