Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

Min ingång i problematiken kring berättelseforskning och forskningsproblem
är att möjliga innebörder alltid måste formuleras i relation till sitt sammanhang.
En narrativ forskningsansats erbjuder en möjlighet att studera individen i sitt sammanhang,
där såväl konkreta (undervisnings)uppgifter som upplevelsen av dessa
kan träda fram. Berättelsen som forskningsstrategi tillåter fenomenet utbildning
av lärare att framträda på skilda sätt genom individen, som ses som sammanflätad
med sitt historiska, sociala och kulturella sammanhang (Bruner 1990, 2002, Carr
1986, Culler 2002, Hydén&Hydén 1987, Polkinghorne 1995).
I en berättelse besvaras frågan om varför något är värt att berättas. Jerome
Bruner (2001) skriver:
What makes for something ”interesting” is invariably a ”theory” or
”story” that runs counter to expectancy or produces an outcome counter
to expectancy. […] a story (to meet the criterion of tellability) must
violate canonical expectancy, but do so in a way that is culturally
comprehensible. (s 30)
Genom att förstå det som berättas som något som är värt att berätta erbjuder
berättelsen en möjlighet att få kunskap om det som någon vill göra begripligt.
Syftet med berättelsen blir att avmystifiera avvikelser från kanon. Berättelsen löser
inga problem, men den lokaliserar dem på ett sådant sätt så att problemen blir
möjliga att förstå. Man kan beskriva det som framträder i berättelsen i termer
av en figur-bakgrund gestalt. Det som framträder, framträder mot bakgrund av
något. Det vi erfar måste uppfattas som en konfiguration för att alls kunna erfaras.
När vi möter erfarenheter laddar vi dem med den betydelse vi härleder från det
vi erfarit och det vi tror vi kommer att erfara. Olika figurer framträder beroende
av vad som ses som problematiskt eller ”självklart”.
Nästa fas i min forskningsprocess, eller nästa etapp på min resa, blev därmed
att genomföra och dokumentera en förstudie. Syftet med förstudien var att
fördjupa min förståelse av lärarutbildning genom att delta i den, på skolan och
på högskolan. Det var min förhoppning att jag skulle kunna omformulera och
precisera min fråga om hur lärarutbildning framträder i mötet mellan lärare,
högskolelärare och lärarstudenter.
En förstudie tar gestalt
Under läsåret 2003-2004 genomförde jag en förstudie som en del av mitt avhandlingsprojekt.
Huvudsyftet var att utmana min förförståelse av lärarutbildning.
Ett andra syfte var att utveckla verktyg för att kunna precisera och formulera
mitt forskningsproblem och samtidigt överväga metodologiska aspekter. Jag
ville fördjupa min förståelse av hur lärarutbildning framträder i möten mellan
337