Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

Lärarutbildning framträder som ett statligt styrinstrument för skolan, när den
ses som en bild av dess uppdrag. Över tid har detta uppdrag gestaltats på olika
sätt. Lärarutbildningens tidiga uppdrag karaktäriseras av frågor om principer för
urval, organisering av innehållet, förmedlingsidéer och utvärdering (Linné 1996).
I det förslag till gemensam lärarutbildning som lades av 1946 års skolkommission
hade lärarutbildningen ingen avgörande roll som styrinstrument för införandet av
enhetsskolan. Här betonades istället vetenskap, forskning och försöksverksamhet.
I takt med att skolan decentraliseras förändras bilden och lärarutbildningens
uppdrag blir ett allt viktigare styrinstrument. Idag bidrar lärarutbildningen med
en gemensam referensram och verktyg så att de blivande lärarna kan utöva sitt
yrke i en målstyrd skola (Linné 1998).
Då jag betraktar dessa bilder, samtidigt som jag återknyter till min undran
om lärarutbildning, framträder inte olika lärares och lärarstudenters olika tal om
och upplevelser av lärarutbildning. Snarare framträder flera skilda bilder, och
mitt intryck är att varje bild hävdar att just den bilden svarar på frågan om vad
lärarutbildning är. ”Lärarutbildningen 2 ” framträder som aktör och i den mån
lärare och lärarstudenter är en del av bilden är det i termer av läraren eller lärarstudenten.
Vilka innebörder som läggs i de olika beteckningarna förefaller variera
med sammanhanget. Men det är inte detta som är mitt forskningsobjekt.
Det jag vill studera gäller hur lärarutbildning framträder i lärares, högskolelärares
och lärarstudenters berättelser om lärarutbildning. Jag ställer frågan till vilken
grad den tidigare forskning jag granskat kan bidra till en fördjupad förståelse av
lärarutbildning med utgångspunkt i mötet mellan lärare, högskolelärare och lärarstudenter
och inser att det är det som är mitt problem. I forskning som syftar till
att beskriva och analysera forskningsobjektet på en strukturell eller universell nivå
ställs andra forskningsfrågor. Syftet med mitt forskningsprojekt är att fördjupa
förståelsen av fenomenet utbildning av lärare och mitt forskningsproblem är att
visa på fenomenets komplexitet och mångfald, att beskriva snarare än att förklara.
För att kunna precisera mitt forskningsproblem måste jag förankra det teoretiskt
och samtidigt överväga olika möjligheter att undersöka det. Inspirerad av tidigare
möten med fenomenologi och narrativ forskning ställde jag frågan om vad dessa
ansatser kunde göra för mitt forskningsproblem, dvs. att visa på komplexitet och
mångfald i fenomenet lärarutbildning, och att språkliggöra detta.
Teoretiska och metodologiska implikationer
I en livsvärldsfenomenologisk ansats vill man tala utifrån sakerna själva 3 . Forskningen
är inriktad på att ”studera världen i dess fulla konkretion som den visar
sig för lika konkret existerande människor” (Bengtsson 1999, s 32). Mitt val av
livsvärldsfenomenologi som teoretisk ansats innebär att jag utgår från människors
skilda livsvärldar och därmed tillåter livsvärldens komplexitet och mångfald av
335