Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

arbetet. I detta är också skolledaren en betydelsefull aktör (Lendahls Rosendahl
& Rönnerman, 2000). Man kan säga att jag i forskarrollen agerar inom båda
dessa kontraktsnivåer. Enligt Heron och Reason (2001) ska ”igångsättaren” av ett
forskningsprojekt arbeta för att tre grundläggande områden etableras i gruppen
och i dess arbetsmönster. Dessa beskrivs ingående i Heron (1996). Det första går
in på metodologin kring arbetet. Att besluten fattas utifrån varje deltagare och
genom ett så äkta samspel som möjligt är det andra området. Det tredje området
rör emotionella frågor.
Möten för att bilda kunskap – insamlingsinstrument för studien
och verktyg för forskningsprocessen
Lärare (praktiker) och forskare verkar inom skilda sammanhang (Andersson, Herr
& Nihlén, 1994; Olsson, 2001; Rönnerman 1995; Skolverket, 2001; Somekh,
1994; Starrin, 1993). Man kan se det som olika kunskapsfält, kulturer, världar,
samhällen, slott eller diskurser. Den relation som lärarna och jag har i forskningsprojektet
emanerar ur dessa skilda sammanhang. Vi kommer tillsammans
att konstruera ett nytt tredje sammanhang – ett möte oss emellan. Till mötet tar
å ena sidan lärarna och å den andra jag som forskarstudent med oss frågor som
vi önskar förstå. Tanken är att vi ska belysa och ge perspektiv åt varandras frågor,
och på så sätt skapa det nya sammanhanget.
Våra möten kommer att ha en dubbel funktion. Dels samlas empiri in för
forskningsstudien, dels utgör mötena också verktyg i forskningsprocessen. Utan
dem skulle inte processen kunna drivas framåt. Följande verktyg (tillika insamlingsinstrument)
kommer att användas: dagboksskrivande, lärande dialoger,
intervjuer och fokusgrupper. Min erfarenhet så här långt med projektet är att
informella samtal och en första gemensam sammankomst (ett upptaktsmöte)
också utgör verktyg, men jag väljer att inte behandla dem i denna text.
Dagboksskrivande – på spaning i den egna vardagen
Syftet med dagboksskrivande är att var och en på egen hand har möjlighet att
fånga situationer, skeenden, händelser, samtal, tankar och handlingar i den egna
vardagen. Det handlar om att synliggöra lärares tänkande om sitt arbete och
sin pedagogiska arbetsmiljö. Man skulle kunna säga att dagboksskrivandet för
läraren utgör ett spaningsverktyg in i det egna arbetet och den egna pedagogiska
arbetsmiljön. Detsamma gäller för mig. Egerbladh och Tiller (1998) skriver:
Dagboken är ett lämpligt dokument för att refl ektera över tilldragelser
och händelser. Den är en mötesplats för kunskaper, känslor
och färdigheter. Från utvecklingsarbeten och från forskning fi nns
det goda erfarenheter av att använda dagboksskrivande som redskap
85