Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

uttryck i ett familjeideal som stipulerade en förvärvsarbetade man som på sin lön
försörjde en hemmafru och deras gemensamma barn. Genom den darwinistiska
utvecklingsteorin blev det möjligt att ge dessa föreställningar om män och kvinnor
en vetenskaplig sanktionering. Könsolikheterna framställdes som resultatet av den
naturliga utvecklingen. Ekon av detta synsätt finns i Folkskollärarnas tidning.
Connell (1999) talar också om ett kulturellt arv som överordnar män och
underordnar kvinnor och som han kallar patriarkatet. Han är emellertid inte
intresserad av patriarkatet i sig, utan av de genusrelationer som detta ger upphov
till. Dessa relationer är föränderliga och människorna kan påverka dem. I situationer
där männen dominerar över kvinnorna uppkommer förr eller senare ett
motstånd från kvinnogrupper och oliktänkande män. De oppositionella är ute
efter att skapa nya relationer mellan könen. I sådana lägen, menar Connell, kommer
de män som dominerar fältet att mobilisera sina resurser för att försvara sin
ställning. Detta är vad de manliga folkskollärarna gjorde i klassificeringsstriden.
Connell och Hirdman tänker sig således att det finns djupt rotade föreställningar
som över- och underordnar könen samt tilldelar dem olika egenskaper
och uppgifter. Min uppfattning är att dessa grundläggande föreställningar eller
attityder kan liknas vid tankebilder. Ur dessa kan människor utveckla och artikulera
systematiserade tankegångar för att möta och hantera konkreta situationer
som uppkommer. Tankebilderna har också en relation till basen, d.v.s. till de
faktiska omständigheterna i samhället. I detta har kvinnorna av tradition haft
underordnade positioner.
En tolkning av klassificeringsstriden med utgångspunkt från modellen med
tankefigurer och vad som anförts av Hirdmans och Connells tankar kan börja i
basen. De manliga folkskollärarna kunde konstatera att lärarinnorna hade lägre
löner och att de i stor utsträckning undervisade flickor och de yngre barnen. I
det större perspektivet såg de att kvinnorna hade de lägre positionerna i hela
samhällslivet och efter vad de visste hade det alltid varit så. Ur dessa basförhållanden
emanerade tankebilder som underordnade kvinnorna och överordnade
männen. Även genuskontraktet och det familjeideal som det frambringade på
1800-talet kan ses som tankebilder, vilka gjorde männen till familjeförsörjare
och kvinnorna till hemmavarande mödrar. På diskursnivån uppträdde emellertid
en opposition mot de manliga folkskollärarnas högre löner. Den framfördes av
folkskollärarinneförbundet och SAF samt tycktes ha sympatisörer inom riksdag
och regering. Bakom denna opposition bör andra tankebilder ha funnits, men
dessa faller utanför ramarna för den här artikeln. I det uppkomna läget utvecklade
emellertid Sveriges folkskollärarförbund ett försvar för männens ställning i skolan.
Löneförhållandena i basen skulle bevaras. Den framlagda klassificeringstanken
och argumenten för denna byggde på tankebilder som överordnade män, underordnade
kvinnor och som förknippade dessa med småbarn och moderskap.
282