Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

Eleverna och jag möttes i en undervisningssituation, som primärt inriktade
sig på ökad färdighet i det svenska språket. Ett återkommande inslag i undervisningen
var att eleverna själva skulle välja ett ämne som de ville presentera och
diskutera med resten av gruppen. Diskussionerna var ofta många och intensiva
bland eleverna om det svenska samhället. Ett återkommande tema, om än i lite
olika former, var massmedias bild av invandraren. Enligt eleverna presenterades
och målades en stereotyp bild upp i olika TV-debatter, tidningsartiklar och
radioinslag av invandrare. Bilderna kändes väldigt främmande och ofta kränkande.
De blev inte sedda som individer utan sammanförda till ett ansiktslöst
”de andra”. Det som upprörde dem var att väldigt få invandrare själva fick delta
i debatterna, medan däremot svenska ”experter” uttalade sig, enligt eleverna,
utan att veta eller ens vilja ta reda på hur saker och ting verkligen förhöll sig. De
svenska ”experterna” visste bättre än invandrarna själva hur invandrarnas liv såg
ut och levdes. Eleverna pekade på avsaknaden av ”invandrarnas” egen röst i den
svenska samhällsdebatten.
Förutom dessa diskussioner i klassrummet sökte elever ofta upp mig mer privat
på raster, i kopieringsrummet eller på väg hem från jobbet. De ville berätta hur
de hade det och vad de funderade över. Många oroade sig för släkt och vänner
i hemlandet. De berättade om sin frustration över att inte riktigt få en plats i
det svenska samhället. Mest av allt pratade de dock om sin omsorg om de egna
barnen. Så här i backspegeln inser jag att väldigt många av de spontana samtalen
gällde barnen, skolan och den ibland inte helt oproblematiska men samtidigt så
roliga uppgiften att vara förälder.
Min studie har inspirerats av mötet med dessa personer. De har väckt ett intresse
för att närmare ta reda på hur individer kan tänka och vill beskriva mötet med
den svenska skolan. Mitt avhandlingsprojekt har också sitt ursprung i en allmän
nyfikenhet på människors egna erfarenheter och berättelser.
Föräldrar och skola
Forskning som berör skolfrågor och föräldrar är i Sverige relativt omfattande,
men saknar ett etnicitetsperspektiv (Brembeck, 1992, Lindbom, 1995, Persson
S, 1994, Persson A, 1994, Ribom, 1993, Tallberg-Broman, 1991). Forskningen
fokuserar framförallt föräldrars föreställningar kring barnomsorgs- och skolfrågor
(Persson S 1994, Ribom 1993) eller föräldrainflytande (Bager-Charleson, 2004,
Damgren, 2002, Lindbom, 1995).
I S. Persson (1994) undersöks fackligt anslutnas inställning inom LO och
TCO till barnomsorg. Studien visar att båda gruppernas tilltro till barnomsorgen
är mycket hög. Däremot skiljer sig gruppernas strategier åt i mötet med den
offentliga barnomsorgen. Persson beskriver hur allt eftersom samhällsstrukturer
förändras och allt fler föräldrar efterfrågar den offentliga barnomsorgen, kraven
240