Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

i historia skall bidra till ”att utveckla såväl ett interkulturellt perspektiv som en
kulturell identitet”. Ordet ”såväl” signalerar att det ”interkulturella perspektivet”
och ”kulturarvet” är två skilda saker. Det isärhållande språkbruket är tydligt även
i gymnasieskolans kursplan för ämnet historia. Där står:
Ämnet syftar till att stimulera elevernas nyfikenhet och lust att vidga
sin omvärld i en tidsdimension. Det ger perspektiv på den egna personen.
Därmed stärks även den egna identiteten och insikten om det
egna kulturarvet liksom om andras [Min understrykning], inte minst
nationella minoriteters, ursprung och kulturarv.
Här är det etnocentriska perspektivet tydligt. Kursplan en talar till den svenske
eleven. Elever med utländsk bakgrund, samer, romer, judar och tornedalsfinnar
blir per definition de andra. Detta förstärker bilden av en skola som, åtminstone
på läroplansnivå, tar förgivet att det finns en normerande svensk majoritetskultur
som överallt besitter en självklar position. Det interkulturella blir därmed endast
ett tillägg, en välvillig uppmaning att acceptera och låta sig berikas av olika influenser,
aldrig en del av det svenska. 25
I kunskaps målen och betygskriterierna finns inte någon tydlig väg led ning för
hur en interkulturell historisk kompetens skall kunna utvärderas. Ulla Lundgren
påpekar samma sak för engelskämnet. Hon menar att inte heller de nationella
prov som skolverket arrangerar i engelska frågar efter dessa perspektiv, vilket
får henne att tvivla på att lärarna prioriterar detta arbete. 26 Frågan är i vilken
utsträckning kursplanens skrivningar i dessa samanhang fungerar styrande för
den faktiska historieundervisningen.
Den historiesyn som kursplanen förmedlar tycks i hög grad bygga på en statsoch
europacentrerad historia. Historiska identiteter antas utgå från geografisk plats
och det är om ett folk knuten till en plats som historien handlar. Denna historia
antas dessutom ha ett så tydligt förlopp att grundberättelserna, åtminstone i stora
drag, faller sig naturligt.
Sammanfattning
Kursplanerna med sina förarbeten, utredningar och förlagor bildar lager på lager
av texter som kan tolkas. Flera forskare framhåller kulturdiskursen i styrdokumenten
som statisk och isärhållande. 27 Men det finns exempel även på andra
tankegångar. Av skolans styrdokument framgår det att inter kulturell förståelse
är ett övergripande mål nära kopplat till skolans värdegrund, och därför rimligen
måste betraktas som en del av skolans bildningsuppdrag. 28 Sådan undervisning
skall inte ha formen av enskilda inslag utan ingå i skolans ordinarie verksamhet,
däribland i historia. Det inter kul t urella perspektivet blir därmed en angelägenhet
266