Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

En utgångspunkt i skolans praktik
Idén att leta efter önskvärda egenskaper hos läroplanseleven fick jag i samband
med ett utvecklingsarbete år 2003 i den F-9-skola där jag har min lärartjänst.
Förskollärare, fritidspedagoger och grundskollärare fick i uppgift att försöka urskilja
vilka önskvärda egenskaper hos eleven som framkommer i läroplanstexten.
Syftet med uppgiften var att få en bild av Lpo 94-eleven och initiera en diskussion
kring läroplanens fostransmål. Inför en nationell konferens påbörjade jag arbetet
med att mer metodiskt få läroplanseleven att stiga fram ur texten. Jag blev i det
sammanhanget också intresserad av att göra en jämförelse mellan två läroplaner
med ett visst tidsspann mellan sig. Mitt val föll på Lgr 69, den läroplan som fanns
under mina första år som lärare, och den läroplan vi har nu. De frågor jag ställde
mig vid läsningen av texterna var
– Vilka egenskaper återfinns i både Lgr 69 och Lpo 94?
– Vilka egenskaper har fallit bort respektive tillkommit?
– Hur beskrivs förhållandet mellan individ och samhälle?
Om läsning av texter
Texter varar över tid och kan ge en historisk insikt av något som kanske inte finns
tillgängligt i det talade ordets form (Hodder i Denzin & Lincoln 1994, s.393).
Meningen i en text uppstår vid skrivandet och läsandet av texten och är ingenting
som bara finns där som något ”sant” eller ”ursprungligt”. När en text läses i ett
nytt sammanhang får den ny mening som, separerad från sin tid, författare, producent
och användare, kan verka motsägelsefull (a.a. med hänvisning till Derrida
1978). Att läsa en läroplan från 1969 mot bakgrund av vad som står i en läroplan
författad drygt tjugo år senare påverkar naturligtvis läsandet åt båda håll. Texterna
påverkar så att säga varandra för läsaren som ska tolka det skrivna.
Lpo 94 är en helt ny och mycket kortfattad typ av läroplan där endast målen
och ansvarsfördelningen för skolan anges. I och med avgränsningen av det jag
avser att undersöka, minskas antalet sidor av intresse i Lgr 69 betydligt. Det avsnitt
som jag valt att undersöka är en del av kapitlet ”Mål och riktlinjer” och är
nio sidor långt. På dessa sidor behandlas framför allt fostran av den demokratiska
samhällsmedborgaren. I och med denna avgränsning av texten i Lgr 69 är den
undersökta textmassan av ungefär samma kvantitet i de båda läroplanerna. I texterna
har sedan gjorts ett urval av ord som har med fostran att göra. Grunden för
detta urval är dels i texten direkt angivna egenskaper i form av enskilda adjektiv,
men även längre utsagor som beskriver ett fostransmål av något slag.
225